Det krävs bara ett fåtal indicier för att spärras in och klassas som terrorist i det Indien som skildras av Megha Majumdar i En eld. Det borde kanske inte komma som en chock för den muslimska tonårsflickan Jivan, som lever fattigdom i den västbengaliska megastadens slum, och dessutom hamnat där på grund av att hela uppväxtbyn jämnats med marken och byborna fördrivits i kolindustrins namn. Men hon har kommit så långt, slitit med skolan och skaffat sig ett bra arbete. Därmed blir det en långsamt framväxande insikt i fängelset att ingen kommer lyssna på henne. Det brinnande tåget som tagit livet av över hundra människor i Kolabaganslummen, framställs i media och domstol som hennes verk. Jivan har skrivit på Facebook att polisen bara såg på medan människor dog i branden, och att regeringen därför också kan kallas terrorister. Givetvis måste hon arresteras och fänglsas, hon var på plats och hon är emot staten, vad mer behövs?

Trots att hennes öde är centrum för romanen växlar berättelsen gradvis över i två andra huvudsakliga perspektiv. Det potentiella vittnet, skådespelerskan och hijran* Lovely, till vilken Jivan haft med sig paket med läroböcker på tågstationen, som i domstolen snabbt förvandlats till materiel för mordbrand. Och så Magister Sir, Jivans gamla idrottslärare på medelklasskolan som hon lyckats komma in på trots sin fattiga bakgrund, han som av en slump snart fångas upp av delstatens oppositionsparti och gör politisk karriär. För Lovely är den stora drömmen att bli upptäckt som skådespelare och lyftas till stjärna. Magister Sir som haft lägst status av alla lärare på skolan vill mest av allt bli erkänd som en betydelsefull person. I båda fall visar det sig att det finns en chans att drömmen slår in, men priset kommer bli att de fjärmar sig från Jivan, eller rent ut sagt kastar henne under, ja, inte bussen i det här fallet, utan snarare under det brinnande tåget.

En eld är en roman med ett ärende. Målet är att visa upp det auktoritärt nationalistiska och islamofoba samhället. Via Jivans öde ska vi se hur utbredd korruption och fattigdom förgiftar tillvaron och mänskliga relationer, hur stegrande hets mot muslimer leder till mobbens hänsynslösa dåd. Sittande regering och opposition, ja de går knappt att hålla isär. Här kommer alla korrumperas. Journalisten som lyckas intervjua en naiv Jivan och vet att en saftig story inte nödvändigtvis måste berätta att hon är oskyldig. Magister Sir, som knappt verkar förstå sin drivkraft, aldrig planerat att klättra så högt, han är aningslöst happy-go-lucky i sin väg mot djupaste korruption. I hans sinne börjar plikt och rättvisa suddats ut så mycket i kanterna att det inte tar mer än en liten knuff innan hans egenintresse långsamt har sipprat in och tagit över. Lovely måste också släppa taget om sin välvilja och sympati, och övertyga sig om att det är fruktlöst att stå fast vid Jivans oskuld, en för stor risk att ta när genombrottet hägrar.

Det är effektivt berättat, och spännande, ett rakt språk som ibland kommer med en extra brännande detalj eller vändning. De korta kapitlen växlar mellan personerna, och Majumdar har gjort det så bra att rubriken som anger vem det rör sig om knappt hade behövts, trots att Jivan och Lovely båda skrivs i första person (och Magister Sir i tredje). Alla är formade till egna individer och känns igen direkt. Och även om ärendet kan bli väl tydligt och moralen klar – det här är ändå en amerikansk bestseller – så är det inte en uppbygglig roman där vi får landa i att det goda ska leda dem rätt. I den här världen kan vi tro på att ärlighet, begåvning och hårt arbete lönar sig, men det är sådant den som lyckats eller alltid varit lyckligt lottad intalar sig själv, för att slippa kännas vid att priset kanske betalats någon annanstans.

–

* Låt oss förenklat kalla det en sydasiatisk term för transperson. Det finns uppenbart en kulturell kontext som gör det besvärligt att översätta så direkt. I romanens bild är gruppen i den västbengaliska kontexten samtidigt en viktig del av ritualer och traditioner men också på många sätt föraktad. Det är bland annat hijra-aktivister som kämpat för att Indien sedan 2014 har ett juridiskt tredje kön.