Lagom till floppen “När ska vi ha tid att älska skratta?”:

Fan vad jobbigt det är att ha heltidsarbete. Inte att jag är utsliten eller så, men man har ju ingen tid till nåt och alla misstankar om att allt annat man måste göra i samhället inträffar under normal arbetstid slog in. Måste pressa och fuska för att få tillbaka möjlighet till psykologtid. Tandläkaren jag tänkt uppsöka får vi väl se med. Banker har tack och lov lite bättre tider numera, för jag måste tydligen lämna ett papper dit för att styra upp löneutbetalningar.

Sitta på internet på jobbtid går i alla fall, till skillnad från på #vårdish, men vet du att alla arbetsstationer i hela Göteborgs Stads ägo sportar Internet Explorer 6*? Vet inte om det är mest skandal eller bara löjeväckande. XP är lika gott med tanke på alla gammburkar därute. Att man inte uppdaterar webbläsare på 7-9 år är däremot inte gott nånstans. Det skulle vara för lulzens skull då.

I alla fall. Det är inte bara för att gnälla, det är för att påtala hur det kommer sig att Nerd Life Deluxe förmodligen blir lidande och inte repar sig från sommaruppehåll (då det ironiskt nog var för mycket ledighet som motade bort bloggtiderna). Slå mig inte.

Annars verkar jobbet soft.

- - -

* Det finns en väg runt! Läs kommentarerna.

Om Mello, deltävling två: Örk Andreas Johnson. Örk Erik Saade och Manboy som verkligen var sjukt kass och titeln är evigt pinsam. Dock hade den mest episka show hittills med galet cool dans och fucking regnfall på Saade i slutet. Det är förstås bara slöseri tyvärr.

Intressant att Hanna Lindblad körde en liknande dans som Erik Saade, så att tävlingen både inleddes och avslutades med dansarna på långt led med armarna i formationer. Jag klagar inte, det var som sagt coolt och även Lindblads version var tight. Jag gillar fortfarande hennes låt bäst av alla i del två, men den var verkligen inte helt rätt eller refrängstark nog för sitt sammanhang igår. Tur då att Pauline gick vidare till andrachans istället av de som inte passar egentligen. Jag skulle ändå kunna tänka mig att skicka en sån låt till ESC.

Highlights & MiSt var fortfarande skön old school-Mello och peppig men inte så fantastisk egentligen. Det fanns inte en låt jag verkligen fastnat för som toppkandidat igår så endast PINSAMHETEN i låten Manboy, samt i Andreas Johnson som person får vara grund för gnällande idag. Ja och att Manboy fortfarande är äcklig rip-off på Insanity mä min älskling Darin (PEPPEN FÖR NÄSTA VECKAAA).

Humorinslagen ska förresten döden dö. I hate you guys so much. Det var verkligen extremt ironiskt att Meltzer under nån slags imitation försökte vara sarkastisk om “bra teve” och man ba eeeeeeeh glashuset, hello.

Du vet att jag inte tippar i Melodifestivalen. Alltså inte systematiskt, det kan komma nån liten yttring om enstaka gissningar. Men viktigast är DOMEN. Och DOMEN inför lördagens Mello, baserat på enminuters tjuvlyssning, är:

Linda Pritchard och Salem Al Fakir är de enda med bra låtar. Pritchards låt You’re making me hot-hot-hot har en vidrig titel men är, inverterat och symmetrisk fint, helt jävla outstanding i detta sammanhang. Jag hoppas verkligen på den. Det är första gången Sverige skakar fram en låt som mäter sig med de bästa ukrainerna. Al Fakir hör förstås inte hemma alls i detta sammanhang, men låten var mer mellopublikvänlig än jag trott ändå. Det är en bra sak, han är skitbra ibland och keff like hell ibland och då är det alltid det poppigast jag gillar. Hur sången kommer att låta live får man dock tveksamma vibbar inför eftersom det är effekter utav bara fan på sången i studioversionen, som vanligt med hans inspelningar.

Frispråkarn är första rappare med egen låt någonsin i Mello som inte är direkt pinsam. Det är alltid så vansinnigt mycket skämskudde när de ska leka hiphop på den scenen, bara gästen med en liten vers på Upp å Hoppa häromåret var helt ok annars. Däremot är det fortfarande malplacerat och wack i allmänhet. Bara för att han inte är pinsam tycker jag inte att det är bra. Jag har aldrig kunnat med det där old school-flowet på svenska (knappt engelska heller) och hans text är lam. Med bara beatet som helt ok och ganska bra till och med kommer man inte långt. Jag uppmanar rappare all over att sno låten och sätta egna verser istället. Ta bort det hemska sångerskan också.

Olas Unstoppable är skitbra faktiskt, börjar som en smäll och driver på … tills refrängen kommer och allt faller (sån invertering hatar vi!). Anders Ekborgs Salvatoooore är mest lulz så fort refrängen kommer. Pain of Salvations Road Salt är TRÖTTARE KAN INGEN VARA och inga isbeklädda hjärtan smälter av det ruttna vägasaltet. Resten är jämntjockt.

Ha så kul i livetittandet/twittrandet, själv ska jag sitta på en buss på vägen hem från vårdjobbet och missa precis allt. Ja jag får väl läsa det i Snaptu på bussen, men se det kan jag inte.

Argh jag avlider i nya lägenheten utan Internets. Sorry. Det är dött nu en stund.

Framförhållning innan man flyttar? Vad menar du nu?

Man får ju onekligen lite spel på såna här långhelger där inte ett skit bloggas nånstans och ens egna storinlägg ändå inte genererar nån trafik alls. Var är påskafyren!?

Att sitta med datorn på X2000 är jävligt värdelöst när man har vinterns förmiddagssol rätt på skärmen. Och inte ens sitter på den sidan där det lyser in så man får dra ner rullgardinen whatever. Men jag kämpar på bara för arr första klass har gratis nät och jag vill ha valuta. Deal.

Varför inte ta det tillbaka till de glada dagarnas dial-up? När en mp3-fil tog ett par timmar att få ner? När Nick Borgen öppnade sin låt World Wide Web med tonerna av ett modem som ringer Telia, hade hon från Lap Power med på scenen i Mello, och ja, när Lap Power ens fanns i någons vokabulär?

Ja, längtar du dit är väl bara att gå på alla operatörers massiva påtryckningar för att du ska skaffa mobilt “bredband”. Bli sådär duktigt champion-blåst som bara den rent samhällsfarliga företeelsen SMS-lån (eget inlägg om den saken coming up) kan norpa förstaplatsen ifrån. För även om det inte var så att man enkelt kunde notera att fast och minst tre gånger så snabb uppkoppling kostar detsamma, max, och går att dela på om man bor i en lägenhet med andra, så hade det räckt med deras små finstilta rader för att bli blåst.

Tre stora operatörer (the biggest 2 plus nån extra) som jag kollat in närmare gör alla samma sak och bokstavligt talat döljer den lilla specialklausulen att efter omkring 5GB nedströms trafik på en månad stryps hastigheten till 30Kbit/s resten av månaden. Alltså det är långsammare än mitt första modem från just 1997. Och vet du hur snabbt man uppnår 5GB vid normal vardagsanvändning? Jävligt snabbt. Bilden ovan är tagen av Yoho efter att hon använt sitt mobila nät att lyssna på webbradio lite för mycket. Hälsningar Djävulen. Och jag skulle passera gränsen på tre dar.

Ja det är ju jävligt trevligt att sitta med sin laptop i solen och inte se ett skit på skärmen av ljusreflexerna, att ha friheten att få sköna daggskador på moderkortet, att leka författare på 7Eleven och bli refuserad närmare slushmaskinen. Under 18 månaders bindningstid.

Det är en sak att köpa mobilt för att man behöver det. Det finns definitivt goda skäl för många. Men att göra det för att man tror att den nya datorn (som säkert också är en bum jävla deal med skräpkomponenter) blir billigare med tvåårig bindning till nån lökoperatör, eller för att man går på livsstilsreklamen from the 80’s om frihet och barr i byxan, eller bara för att man tycker en dongle blir coola att sitta och snygga till med små klistermärken… Wake the fuck up.

- - -

Relaterad bonus igen! Gustav delar med sig av World Wide Web, courtesy Speedyshare.

Nej men liksom inte så höga växlar, fast Göteborgs Universitet är verkligen en hög med bajs.

Link råkade, som bekant för vissa, ut för ondskan i lärarprogramskandalen i våras. Det var på alla sätt en värre grej än det aktuella jag ska prata om, men lika typiskt för GU och säkert högskolor och universitet landet runt. Då var det skamlöst blåljug för att hålla kvar studenter på ett bogus program och nu bara… oändligt klantskallande och total ignorans för en studentverklighet som borde ligga nära nog för att ge dem total koll.

Som jag nyss pratade om för egen del är det registrerings- och studieförsäkranstider. Man ska skriva in sig och lova heligt att man vill plugga innan CSN betalar ut pengar. Detta är förstås störigt nog på egen hand, jag kunde ljuga lika mycket på mina sådana intyganden som i andra fall, så varför inte paya upp med en gång? Men om man också måste gå genom universitet som skiter i ens liv för att få ena halvan av dessa två krav - registreringen - då blir det jävligare än så. Jag har alltså kunnat registrera mig en vecka innan jag verkligen börjar nånting. Det trodde inte Link att hon kunde, så hon måste bli sen med hyra för att hennes registrering kommer bli på måndag och pengar lär dröja en vecka till, men nu visade det sig att hon och flera andra bara inte fått alla papper i brevet som skickas til lärarstudenterna i hennes inriktning. Exempelvis pappret med informationen om att det fanns möjlighet att registrera sig hela denna vecka på institutionen.

Det är ju inte som hon ändå inte redan letat efter sån info, tjatat som jag har på alla jag känner som ska plugga om vikten av registrering fort som fan. Denna info fanns förstås inte någon annanstans.

- - -

Update 080903: Naturligtvis har systemet valt att knulla mig istället. I slutändan fick jag och Link exakt samma utbetalningsdag, trots att jag registrerade mig en hel vecka innan henne, och jag är sen med räkningar jag borde kunnat betala. Tänk om man kunde överge detta system där tanter sitter och manuellt för in alla registreringar.

Den övre medelklassen behöver ett eget namn. Det är förstås mycket som behövs snyggas upp i begreppsfären klasserna, men saker som att arbetarklassen har svårt att längre fungera som term för sin innebörd (jag vill hävda underklass som bästa term) är inte så jävla viktigt egentligen, ett nytt namn är ju bara samma innehåll ändå.

I vilket fall. Övre medelklassen behöver ett nytt namn. Det är tillräckligt mycket av en egen kategori nu, det är inte längre arbetar-, medel-, överklass vi handskas med. Medelklassen är omsprungen av en grupp som ändå inte är överklass. Övre Medel, den får heta så idag (med versaler som det vore ett personnamn). En klass som orsakar oss problem. Med oss menar jag förstås den klassiska medelklassen och vanliga jävla underklassen, men även, eller kanske framför allt, folk som exempelvis mig, studenter, unga överhuvudtaget. Inbetween jobs, osäkert anställda, alla med upp-och-ner-ekonomi.

Det handlar alltså om rena pengar, inbilla dig inget annat. Det har det alltid gjort, men folk från alla skikt har velat lägga mer i sin aktuella term, eller andras. Arbetarklass som en identitet, vafan är det för skit? Fint eller fult, det kan dra. Haru cash eller inte, är vad vi talar om.

Att inte ha cash, det må va hänt. Jag vet mycket väl att jag inte kan dra till med några extravaganser, jag vet att det är en trade-off som gör att det inte blev några glasögon denna gång heller när jag köper ljudkort och synt. Jag vet ganska väl att jag inte kommer landa nåt välbetalt jobb med en flumakademiker-grund. Det går förstås att gnälla över det med, alldeles utmärkt, och jag gör det. Precis som andra. Studenter gnäller om låg inkomst och nudlar som fan. Men det riktiga problemet är beyond allt detta.

Överklassen har alltid varit en liten grupp, och dessutom alltid konsumerat sitt överflöd till största delen nånstans där folk utan cash inte finns. De har sina små vattenhål med feta båtar, snabba bilar och en vanlig jävla enfärgad topp för tre tusen spänn. Det är förstås rätt obscent, men har väldigt lite med oss andra att göra, även om lyx och prylar finns med som dagdröm 101 för många. Men populationen Övre Medel är stor. Och den konsumerar definitivt på samma plats som vi. Ett tag till.

Alltså jag vill inte verka domedag, men det lät lite snyggt att skriva sådär. Jag menar i alla fall att det känns som en sak som eskalerar. Det rör sig om en uteslutning. Du förstår, vi lever med supply & demand som ekonomiskt system, och det har fått utstå en jävla massa onödig skit från många till vänster som på något sätt inte lyckats fatta skillnaden mellan kapitalism och marknaden och därför hatar även på den senare, men det finns riktiga nackdelar med marknaden och en av dessa är vad jag vill säga. Marknaden sätter priset folk är villiga att betala. När efterfrågan då toppas av människor som kan betala mycket och är många nog, då hamnar priset högt. Simple as that.

Har du klagat på att en kaffe är dyr nån gång? Då tänker jag inte sätta in dig i en viss klass för det, men jag tänker säga att det är Övre Medels fel. Övre Medel kan betala 35 spänn för en latte, och gör det, och då får du också betala 35 spänn. Och är du Klassisk Medel är Övre Medel din kompis, och du hamnar på Övre Medels favvoställen hela jävla tiden och ruinerar dig. Eller skiter i att vara social. Social är man nämligen på kafé och pub. Eller kanske känner dig som snålfan som klagar och aldrig vill gå till det snygga stället, utan till haket.

Övre Medel driver trenden, Övre Medel driver konsumtionen, och den ligger nära nog för att inte vara orealistisk i sina ideal, så vi andra följer med oavsett plånbok. Men vi gör det inte lika bra. Inte alls lika bra. Lönespridning kallas det från borgerligt håll, jag säger såklart klyftor. Klassklyftor. Det luktar USA. Det luktar ashamed to be poor, eller mobbad. Och då är vi inte ens fattiga på allvar.

Jag hade ambitioner att pricka in vilka som ingår i populationen Övre Medel. Men jag kan fan inte. Jag föreställer mig att det har med byte från produktions- till tjänsteekonomi, här finns både underklassens nya telemarketingjobb och Övre Medels Information och Konsultish. Spekulation, cash från ingenstans, nånstans där. Det är naturligtvis mer kapitalism är marknadsekonomi som ligger bakom.

- - -

(Det här är alltså den analoga titeln jag åsyftade i Det stora Mello-inlägget.)