Update 3: Yep, inlägget borttaget. Men… osv.

Update 2: Namnpubliceringen är bortplockad från GenusNytt. Kvar i kommentarer och deras länkar dock men det kanske också redigeras bort under dagen? Anyways - läs ändå för det som fortfarande är relevant, och notera min rubrik och föreställ dig mitt leende på läpparna när jag av denna update får lov att lägga till ett “rmx” så att det faktiskt blir exakt samma titel som parafraserad låt nedan:

- - -

You know we got / what it takes to make debatt go outta controll / quit thinkin - use the foliehatt a little bit / Troll with me now, homie let’s get into it.

Att den självutnämnde integritetsombudsmannen Pär Ström (som jag lovat mig själv att sluta jaga, men detta alltså…) känner att det är fullt rimligt att hänga ut någon som anmälaren av Assange är både djupt ironiskt och AVGRUNDSDJUPT förfärligt. Hur motiveras detta? Jo genom att hon är “mediaelit och feminist” vilket i sig skulle bevisa att allt är lögner. “Män kan inte våldtas” har plötsligt fått sällskap av “femininster kan inte våldtas”. Läsarna jublar.

Vad det finns för bevis att det är hon? Flashback-indicier. Inte mer än det som fick dudes att rasa mot namnpublicering av Assange, men plötsligt är det mer ok här. “Rättssäkerhet”, ni vet inte ens vad det betyder.

Ja, DET är i alla fall bevisat: att antifeminismen & foliehattarna är peas & carrots.

- - -

Update: Det ska tilläggas att inte alla GenusNytt-läsare jublar längre, ett par kritiska röster mot outning höjdes där även innan detta inlägg, jag hade bara inte kollat en gång till innan publicering. Det tillkommer nog fler. Gott så.

Ibland har jag såna dagar då jag inte kan låta bli att gå en helvända i massuppfittningsdjungeln och läsa samtliga kommentarer på GenusNytts allra mest förvirrade inlägg. Det här är en sådan dag. Lord forgive those who med största säkerhet kommer trilla hit efter pinglänkarna jag lämnar efter mig, och härom bliva sura.

Rättviseförmedlingen är en fantastisk grej som nån smart kommit på att göra - där invändning nummer ett på klagomål om för få kvinnor nånstans brukar vara att inga dugliga kvinnor stått att finna eller att kvinnor inte intresserar sig alls för aktuell grej, där kommer Rättviseförmedlingen in och föreslår bland de mängder av dugliga kvinnor som faktiskt finns. Eller underrepresenterat kön, om vi ska vara såna, för så ser det mer ut just nu (vet inte om det var tanken från början).

Detta tycker Pär Ström är en gräddfil för kvinnor.

Jo jag tackar jag.

Hej, vi är en liten sajt som föreslår och droppar namn för att du inte kommer på några - vad du gör med detta är upp till dig, tjohej. Gräddfil? Jag trillade av stolen och tappade talförmågan av lulz när jag läste det. En förslagslåda för allmänheten, en helt icke påträngande verksamhet med väldigt försiktig retorik. Ändå är det en gräddfil, ändå klagas det. Efter lulzen förlorar jag tron på att det någonsin går att driva sin grej med förnuftig och konsekvent retorik. All pedagogik kan skrotas, jag vill bara vara elak. Det kan jag åtminstone se fram emot en del. Jag börjar på en gång. You, sir, are a doo-doo-head.

Även om man skulle låta sånt där passera. Visst, fatta inte då, gör inte det. Är det ändå för mycket begärt att någon moderator såg till att vara lite ordningssam och städade bort de extremt uppenbara parallellerna  mellan antifeminismens och främlingsfientlighetens mindre begåvade fotsoldater? Kommentarer på ovan länkat inlägg samt på det lika analyslösa inlägget om diskriminerade bögmän visar det så tydligt (OBS OBS inte alla, motröster finns, jag menar inte antifeminism = rasse OBS OBS).

Några av mig översatta citat (hovertext/länk för original):

“Oprah har pengar och Obama är president, alltså är inte bara diskriminering ett ljug - utan svarta har makten i USA 4 sho.”

“Jag läser bloggen Politiskt Inkorrekt och tycker det är bra information.”

“Det är ljug att kvinnor underrepresenteras i vilka poster du än menar, fast mest ljug är att blattarna är underrepresenterade. I själva verket är vi alla offer för en islamkommufeminazi-makt av media och stat. Stackars me whitey straight male.”

“Vad han ovan nyss sa, fast dessutom är överviktiga CP:n mäktiga också.”

Det gemensamma är alltså inte nödvändigtvis konkreta åsikter i de flesta fall, men ett sätt att se sin sida av saken som offer för konstpirationer samt betrakta varje uttryck av kvotering eller minsta relaterat som bevis för att en grupp redan har makten snarare än som åtgärd där den INTE har inflytande.

Alltså, det är i de flesta fall en ordentlig gradskillnad mellan GenusNytt och dess kommenterande läsare. Jag menar inte att GenusNytt eller varje läsare är av denna uppenbart konspirationsrädda och rättshaveristiska typ - men det är fett underligt att sajten och Strömmen faktiskt inte gör någon ansats vare sig till att rensa eller att besvara. Ta avstånd är överskattat, men man kan ju gärna ta tillbaka sin egen kontroll när ens kanal helt kapas av idioter.

Nå. Vad var det för analys som saknades angående att bögar är sämre lottade än flator i karriären då? Jo tack, har du läst artikeln som länkades är det nog, trots att det bara rör sig om keffa Wendela, men imma spell it out: VEM är det som fortfarande står för diskrimineringen? De manliga cheferna som redan är i majoritet. Oavsett kön och knullsmak på sökanden. VARFÖR diskrimineras män? Det gör de inte - de diskrimineras för att de är bögar inte för att de är män, män i allmänhet är fortfarande bättre gynnade. Spekulationer kan där ge alla möjliga svar men förmodligen är Chef-Göran bögrädd eller tycker att bögar är fjolliga och därför sämre att ha på vassarmbåge-krävande plats och då tror säkert Chef-Göran att flator är butch och chefiga också. Case solved & closed.

- - -

Liten uppdatering.

Jag kan ju inte snuva er från detta goa citat också: Jag har inget belägg för att komma med ett sådant påstående, men man kan ju spekulera och ställa frågan: Har hon blivit inspirerad av det feministiska manshatet? Alltså angående Växjömorden och att hon eventuellt haft manshat. Det vet man ju att manshat i så fall är detsamma som feminism. Brasklappat och klart, power of the unsure.

“Uppdatering: Det är något i hästväg hur negativa kommentarerna på Newsmills sajt är till Eva Lundgrens artikel. Jag har aldrig sett en så total dominans av på gränsen till hatiska kommentarer. Vilket man kan förstå. Maken till manshat var det länge sedan vi såg. Det är märkligt att Eva Lundgren får upprätthålla en professur och därmed försörjas av skattebetalarna.”

(my black där dårå)

Ja så var det dags att trilla av stolen än en gång i förvåning över den dåliga argumentationen (sist i inlägget förstås) som Pär Ström tycker är en god idé att använda. Kommentarerna är hatiska! Då måste det vara folkets röst, och de måste ha rätt. Detta ska jag tillämpa varje gång Radical Cheerleaders sjunger om att hata män. De är hatiska och publiken jublar, då måste det ju vara rätt att hata män! Eller ännu mer analogt: Detta ska jag tillämpa i höst och lägga en röst på Sverigedemokraterna för de har ju faktiskt folkets verkliga röst att döma av kommentarerna på samtliga tidningar och debattforum på nätet.

#dör #fetdör #lulzinfinity

Alltså vissa tankar och upprördheter förstår jag som vanligt vad gäller hans blogg etc, och jag var inte så nådig mot Eva Lundgren heller, men det här är verkligen precis det som gör att jag aldrig någonsin kommer kunna ta hans agenda på fullt allvar. Troll är inte sanningens fanbärare på någondera sida, och framför allt inte de vansinneshärdar som syns på Newsmill.

Jag hatar att jag ändå måste skriva nåt om det här. Men Göran Lindberg-historien har blåsts upp nu och det är inget att göra åt. Till och med Strömmen skriver om Kapten Klännings episka fail att belysa hur manliga feminister inte är annat än opportunister. (Fopportunister kanske man kunde förkorta det?) Newsmill kör saken hårt och sätter in både honom och Eva Lundgren för bästa tvekamp i positionering och man trodde annars att det inte gick att få en mer styltig “debatt”. Åh fy helvete så ointressant det var redan från början.

Att tro en snut engagerad i kvinnosnutfrågor skulle vara vare sig ängel eller oförmögen att våldta är så jävla bränt. Det finns bara ett helt vanligt våldtäktsfall som alla andra och hans övriga engagemang är inte talande vare sig för eller mot anklagelsen. Absolut inte talande för någon annans engagemang för den delen.

Men alla feminister är våldtäktsmän!

Typ så skriver Pär Ström i alla fall. Näråmen. Bara de manliga. De är bara in it för att man får fet karriär och respekt om man poserar som feminist, sen våldtar man nåt så in i helvete så fort chansen dyker upp. Kapten Klänning brydde sig egentligen inte om kvinnliga polisers ställning, han gjorde det för karriären och det fungerar bra eftersom feminism är fett PK. Nåt sånt. Suck. Kallade sig Göran Lindberg ens för feminist förresten?

Oerhört ironiskt är det i alla fall att Eva Lundgren och Pär Ström, när det kommer till det specifika fallet med Kapten Klänning, är fullständigt överens om att han bara är opportunist. Jag tror ju definitivt att det är sant som Lundgren skriver att Klänning fått mycket mer uppmärksamhet och cred än en kvinna som haft samma agenda. Att en kvinna inte kunnat göra karriär på en sån fråga. Det är förstås inte underligt, men inte heller hans fel, utan alla andras - de som betraktar “kvinnofrågor” drivna av kvinnor som bara ett normalt gnäll medan mäns engagemang i saken är extraordinärt hjältedåd, osjälviskt. Jag brukar dock föredra att acceptera den saken för att låta syftet att få igenom tex kvinnliga polisers starkare ställning gå före vem som fått bättre jobb eller ära. Det är lite manliga feministers ok, inte en chans i helvetet att det ses som naturligt engagemang så länge som feminism oftast är synonymt med kvinnosak och då där det bättre att bara spela på det ibland.

Annars går Eva Lundgren mest och skriver ut så många perversionsbeskrivningar hon kan. De är bevisligen onda för att de har gruppsex och bär latexkläder, lolitakläder, FLYGVÄRDINNEKLÄDER. Bitbollar = våld, det fattar man ju. Högklackade skor - det måste vara hor. Så jävla tröttsamt. Lundgren snälla, en våldtäkt är fel på grund av sitt varande just en våldtäkt. Vad det var för specifika ingredienser skiter jag i.

Eva Lundgren gör förstås också, som många andra, en stor affär av klavertrampgrejen. Jag har faktiskt inte något problem med det yttrandet. Rikspolischefen behöver inte mena att en våldtäkt är ett klavertramp, sluta jiddra som att det var så, det som är klavertrampet är att som polischef begå brott överhuvudtaget. Det ger problem till organisationen. En “vanlig” person måste tänka på vad det är han håller på att begå för sin egen del och den utsattas, en polischef måste tänka på detsamma för egen del, för den utsattas och för sin polisroll. En “vanlig” persons våldtäkt kan beskrivas som vidrig, en polischefs kan beskrivas som vidrig OCH ett klavertramp. Det var ingen som kallade det för BARA ett klavertramp, eller typ olycklig incident som vi löser internt.

Man skulle ändå kunna ge Pär Ström rätt i sak för att vara generös, förresten. Säga att jomenvisst, feminismen handlar BARA om kvinnors rätt och makt och män har inget att tjäna. Låt säga att det är så en stund. Så kan vi sätta hans slutsats att manliga feminister bara är opportunister som enkel motsvarighet till liknande situationer. Alla vita som slagits för svartas rösträtt, eller mot apartheid. Alla icke-judar som gjorde motstånd mot nazismen. Opportunister allihop, jävla PK-slödder som gört bara för att verka fina och bra.

Jag blir frekvent anklagad för att förlöjliga Pär Ström av grådvärgsansamlingen i både GenusNytts kommentarsfält och i anslutning till min debattartikel. Helt ärligt tog jag åt mig först, precis som jag delvis ångrat språket i remixen för att det blivit kontraproduktivt (as if det skulle övertyga nån annars, men vi skulle slippa några onödiga lager lök innan kärnan debatterades), men vid närmare eftertanke är det ju faktiskt inte någonstans så att jag förlöjligar Ström åtminstone i den texten.

Vad säger jag?

Jag kallar Pär Ström extremist. Det gör jag på grunden att han väljer att se kvotering överallt även där utnämd kandidat är smärtsamt given som val, samt hänvisar till luddiga konspirationsdoftande viljor i feminismen att ta över makten helt.

Jag kallar Pär Ström antifeminist. Det är knappast något han skulle motsätta sig tror jag.

Jag menar att grunden till att Ström anar kvotering i regering är endast spridda röster från andra platser än de som faktiskt beslutar om posten. Jag kallar indirekt denna grund för löjlig. Jag skriver att Carl Bildt aldrig tillfrågats om han ens varit påtänkt eller önskat posten, och gör detta som en sarkastisk poäng baserat på att det är löjligt mena att Bildt måste varit påtänkt.

Jag kallar Pär Ströms argumentation löjlig. Men det är inte förlöjligande.

Att kalla något jag uppfattar som löjligt för just löjligt är inte att göra någonting löjligt. Det skulle inte gå att bemöta Ström på annat sätt än att visa på löjligheten i argumenten, eftersom det är det som är problemet med dem. Han säger att regeringen medvetet valt en kvinna främst, grundar detta på något löjligt, och jag säger att det var löjligt. C’est tout.

- - -

Jo, vänta, det står att han ropar sig högröd också. Det är faktiskt förlöjligande. Dock är det precis som med “‘landsortstidningen” något som petades in i en redigering och inte ord jag själv valt. Signerade, visst, men låt oss kvitta den saken mot meningar från ströms text såsom “om kvinnor inte vill bli brandmän så får man väl pressa in dem i brandbilarna”. Målande bilder som inte spelar så stor roll, kalla mig högröd hur mycket du vill, jag kan ta det. På den punkten har jag alltid levt som jag lärt.

Alltså:

- Kalla något löjligt löjligt = inte förlöjligande

- Framställa något som löjligt eller mer löjligt än det är = förlöjligande

Jag tycker att man kan läsa Pär Ström om de olika situationerna för män och kvinnor vad gäller sjukskrivningar. Det är nog första gången som jag läst något av Ström (men troligen inte första som skrivits) som bara rakt av förklarar att det föreligger jämställdhetsproblem. Utan att texten i sig börjar hacka på feminister (tacka trollen för att jag ändå fått dementera den saken i en kommentar). Det är kort sagt GenusNytt som den plats för seriös mansvinkel det kunde vara.

Jag har skrivit på Sidan 4 och gått i fejd med Pär Ström igen. Det kan verka lite parodiskt, men blir man tillfrågad säger man ja. Det är förstås väldigt roligt också att redan första arga kommentarerna från läsare med Strömmen är att jag är elitist som kallar DD för landsortstidning. Tydligen bor jag också i Stockholm.

I likhet med mitt blogginlägg om Pär Ström igår kanske jag därför borde kalla mig för troll. Nu var i och för sig inte ordvalet landsortstidning mitt eget utan dök upp i redigeringen, men jag visste vad det kunde ge för reaktioner och valde att stå för det ändå. Att det däremot skulle göra mig till huvudstadselitist och dessutom göra hela min artikels poäng oväsentlig, det kunde jag aldrig ha trott. Men så är det up in this trolling bidness. Man vet aldrig hur galna n00bs kan bli.

- - -

Jag undrar förresten fortfarande om Ströms vapendragare i Pärmilla-unionen, Camilla Lindberg, uttalat sig i frågan. Det är ändå en partikamrat till Lindberg som blivit toksågad.

Ibland undrar man ju om inte Pär Ström faktiskt är out trolling mest. Dagens Sidan 4 i Expressen är i alla fall antingen ett skämt på Ströms egen bekostnad, eller någon slags sarkasm han kör med helt medvetet. Javisst tror jag mest på det förstnämnda.

“Vi som brinner för jämställdhet struntar ju i kön och tycker att kompetens ska styra vid tillsättningar. Då kan det mycket väl råka bli personer av samma kön flera gånger i rad.” Ja, så skriver Strömmen i en text vars tes är att det är fucked up att det än en gång blivit en kvinna i EU-kommissionen för Sveriges del. Hur får han egentligen ihop det där? Har alltså myntaren av den fjantiga frasen “jämställdhet à la carte” än en gång bevisat vem det är som plockar friskt från menyn och skiter i allt annat?

Nä men det är väl klart, att han förstås syftar på att det just eftersom det blivit tre kvinnor i rad MÅSTE vara på grund av jämställdhetsskäl. Och nog har han exempel på röster om den saken, det är ju givet för såna hittar man alltid, men var det någon av dessa röster som var politikerna som faktiskt utnämnt Malmström? Njet. Vad vet Strömmen egentligen om skälen till hennes utnämnande?

Nog tror jag han försöker sig på en sarkasm, att vi allt jiddrar när det är bara män på posterna men inte när det är bara kvinnor, och vad sa vi nu då? Ja för det första sa vi att det fortfarande i Kommissionen som helhet är stor mansdominans, vi sa att Malmström valts ut för att hon fan är med överallt när vi snackar EU och har alltid varit ett toppnamn från Alliansen, vi sa att nog är det väl lite sant att det ofta gnälls över att män är i majoritet på mäktiga poster.

Det är ju bara det att precis som när tjejer i skolan uppfattas som dominerande i samtal då de faktiskt bara har ordet 40% av tiden, så blir varje situation när kvinnor faktiskt har majoritet, eller skenbar majoritet, uppblåst till feministiskt maktövertagande. Hmm … det verkar ju faktiskt som att … ja precis: När kvinnor är i majoritet så är de först och främst sitt kön. Var det inte den saken som Strömmen tyckte var tråkigt med Malmströms nya post?

Jag förra veckan, löst angående “Arenadebatten”:

Pär Ström på GenusNytt i April:

Och så Kajsa Ekis Ekman i DN i måndags (klickbar):

- - -

Det finns en sak som överträffar precis alla dumheter med att försöka positionera sig som underdog och tycka det gör att man har rätt eller whatever. Det är att säga att man har rätt för att alla andra tycker det. Och det är ännu en länk mellan Strömmen och Eken. Herregud så lätt ni gör det för mig.

Jag planerade att göra nån slags quick fix remix på Pär Ströms senaste fånerier på Newsmill, men det kanske jag inte kommer orka. Så, istället för att ackompanjera en längre och resonerande text jag jobbat på och tänkte få upp snart, ska jag bara snabbhåna den främsta dumheten.

Självklart är det den lilla överdriften att det dykt upp krav på att kvinnor ska undantas från uppsägningar nu i kristider som är anmärkningsvärd. Den snabba googlingen, som i Ströms spår som vanligt ledde direkt till källan på första träffen, gav mig informationen på hans egna GenusNytt, med hänvisning till Ekot för vidare detaljer.

Det handlade alltså om att ETT företag i EN situation själv önskade behålla nyutbildad kvinnlig arbetskraft istället för att enligt LAS få sparka dessa. Företaget var Skanska, och det är så fabulöst roligt att Ström vill få det till att Skanska skulle representera feministiska krav i Sverige 2009.

Öron och ögon öppna inför mer om denna debatt!