Y’all don’t even know what the fuck förlöjligande is!

Jag blir frekvent anklagad för att förlöjliga Pär Ström av grådvärgsansamlingen i både GenusNytts kommentarsfält och i anslutning till min debattartikel. Helt ärligt tog jag åt mig först, precis som jag delvis ångrat språket i remixen för att det blivit kontraproduktivt (as if det skulle övertyga nån annars, men vi skulle slippa några onödiga lager lök innan kärnan debatterades), men vid närmare eftertanke är det ju faktiskt inte någonstans så att jag förlöjligar Ström åtminstone i den texten.

Vad säger jag?

Jag kallar Pär Ström extremist. Det gör jag på grunden att han väljer att se kvotering överallt även där utnämd kandidat är smärtsamt given som val, samt hänvisar till luddiga konspirationsdoftande viljor i feminismen att ta över makten helt.

Jag kallar Pär Ström antifeminist. Det är knappast något han skulle motsätta sig tror jag.

Jag menar att grunden till att Ström anar kvotering i regering är endast spridda röster från andra platser än de som faktiskt beslutar om posten. Jag kallar indirekt denna grund för löjlig. Jag skriver att Carl Bildt aldrig tillfrågats om han ens varit påtänkt eller önskat posten, och gör detta som en sarkastisk poäng baserat på att det är löjligt mena att Bildt måste varit påtänkt.

Jag kallar Pär Ströms argumentation löjlig. Men det är inte förlöjligande.

Att kalla något jag uppfattar som löjligt för just löjligt är inte att göra någonting löjligt. Det skulle inte gå att bemöta Ström på annat sätt än att visa på löjligheten i argumenten, eftersom det är det som är problemet med dem. Han säger att regeringen medvetet valt en kvinna främst, grundar detta på något löjligt, och jag säger att det var löjligt. C’est tout.

– – –

Jo, vänta, det står att han ropar sig högröd också. Det är faktiskt förlöjligande. Dock är det precis som med ”’landsortstidningen” något som petades in i en redigering och inte ord jag själv valt. Signerade, visst, men låt oss kvitta den saken mot meningar från ströms text såsom ”om kvinnor inte vill bli brandmän så får man väl pressa in dem i brandbilarna”. Målande bilder som inte spelar så stor roll, kalla mig högröd hur mycket du vill, jag kan ta det. På den punkten har jag alltid levt som jag lärt.

Alltså:

– Kalla något löjligt löjligt = inte förlöjligande

– Framställa något som löjligt eller mer löjligt än det är = förlöjligande