Julia group love

Alla gånger Panam varit i Stockholm och träffat halva Twitter och jag suttit hemma och fått sms om saken för att jag inte kunnat vara där själv. Pengar fattas, man jobbar, såna saker. Det var egentligen så nu också. Men vad i helvete, tänkte jag tisdag kväll, bara att rycka upp sig och skaffa nån billig Tradera-biljett den här gången. För det var ju mitt i veckan som #juliagruppen styrde upp Nät & Samtal och då är det väl lätt att fixa resa dirt cheap. Ja.

Satt där vid tolvslaget och dundrade in ett bud och fick biljett och hann sova fyra timmar innan tåget skulle gå klockan 6. På alla vis bättre känsla än att samma tid i svinottan cykla till jobbet, men jag tog samma väg. Sms till Panam, Ja själv sitter man ju på tåget redan, godmorgon. Kunna halvöverraska så var halva nöjet.

I Stockholm ensamt knatande runt och utforska vägar och bussar och shit, herregu jag visste inte ens om var saken skulle vara men Twitter var hjälpsamt. Panam kom tre timmar senare. Det är så konstigt att möta dig här. Vi tog bussen till Tekniska Museet. Fint väder, hängde utanför ingången och mötte nyanlända och redan ditkomna. Jag började naturligtvis noja.

Hur gör man, hallå, när det kommer massa folk på en gång som man redan snackat med en hel del via internets men aldrig sett AFK. Såna blandade nivåer mellan att bara veta vilka de är och inte hälsa helt till att krama om. Ja det är bagatell men jag är sån, och det brukar sluta med att jag inte vågar hälsa alls och jag ses som dryg. Men don’t take my blygness for drygness nu, om nån tänkte så. Jag slapp i alla fall trilla ned och bli sittandes på golvet mitt i ett handskak som Isabelle Stål lyckades med (cause: oväntat uppfälld stol).

Hela kalaset sen kan man förresten se via Bambuser. Det var paneldiskussion x2, först med rätt mycket tekniskt tugg och sen med mer aktivism och politix – samt däremellan anförande av Jérémie Zimmermann från La Quadrature. Det mesta var väldigt intressant och ibland jävligt roligt. Nördtätt, såklart.

Minglet efteråt var ännu roligare, snackade mest med Pelletsmaskinen och hans vän (argh minns inte twitternamnet – plz leave comment). Lägligt eftersom de skulle iväg tidigare än oss och inte vidare sen. Åt dyr men god baguette (ashungrig men wack lite mat i restaurangen) och drack en öl. Fotade lite folk av princip. Sen migration efter ett par timmar när jag, Panam och Johanna Nylander drog till det lägligt till 20-öppna systemet för att handla lite supa till den inofficiella efterfesten.

Åh det var så roligt! Isobel världens bästa värdinna och så mycket folk som droppade in från andra håll senare. Aaron Israelsson kom fram och hälsade med ”Hej du jobbar för mig” innan jag fattat vem det var. Åh internets, man måste inte ens ha setts innan. Och jag fick leka relationsexpert 4 real, samt smida kommande konspirerande beefplaner. Bli full. Ingen mat köpte jag och låda vin fanns för allmän förtäran. Ändå med ett sturskt Jag är ju nästan nykter när jag med Panam och Jullan Ballistix lämnade festen för att åka hem och sova hos den senare. Fick man ju höra igen några gånger under den färden. Och idag.

From the Julia to the Iso, we migrate. From the Iso to the sovplats, we migrate. Genom att på tokfyllan med mac (ovant!) bjuda på ny Tradera-biljett lyckades jag ändå fixa mig en resa hem igen för en motherfuckin krona, sån jävla tur att ingen annan bjöd över för jag hade aldrig klarat en snajdig sista sekund-budgivning i det tillståndet. Men jag klarade i alla fall att en en gång bara somna och sen få kliva upp fyra timmar senare för att dra medan Panam låg kvar i Jullans soffa utan att något märka.

Kom tillbaka till Göteborg vid lunchtid och strålande sol. Bra dag på bra dag, men önskar jag kunnat stanna längre. Det var bomben hörni, göra om plz. Nu Mariah Carey, Migrate:

Hela tiden twittrande alltihop. Du kan följa här.