Untouchable men

När jag gick i högstadiet hade vår kvinnliga gympalärare inte så mycket skrupler mot det där att klampa in i killarnas omklädningsrum. Oftast med frågan vem som inte tagit tillbaka plånbok/nycklar från förvaringslådan som vi brukade lägga dessa i. Nån gång gick hon även in i duschen. Jag har ärligt talat ingen aning om detta var ett svepskäl för att spana kroppar eller inte, hon var rätt virrig i allmänhet, och som varande även vår biologilärare var hon fullt möjligt av nån slags naturiståsikt att det där med naket inte är så noga. Dessutom var det ju alltid nån jävel som glömt sina grejer i lådan.

Oavsett detta var ändå fallet så att vi skämtade som fan om saken, men aldrig pratade om det som ett övergrepp eller något att anmäla. Det fanns säkert de på skolan som hade problem med det – men jag vet att jag själv absolut inte betraktade det som särskilt hemskt. Ens som kortväxt 14-åring med kukkomplex. Men när jag gick i mellanstadiet var blotta påståendet att en manlig gympalärare kollat in i tjejernas omklädningsrum en jävligt big deal.

Under en msn-konversation med en kvinnlig vän påtalade hon att hon nog borde ta på sig lite kläder eftersom hennes manlige inneboende snart skulle komma hem. Eller skulle hon? fortsatte hon sedan, och antydde att hon skulle reta eller förföra honom whatever. Jag sa att det var ju då fan att man själv inte skulle kunna göra den grejen, sitta naken när ens eventuella heta flatmate kom hem – om jag skulle göra det som man skulle det ju vara … hotfullt. Jag tänkte då vidare. En naken kvinna bara sådär tas för antingen en inbjudan, eller beroende på kontext kanske som en utsatthet, medan en man skulle vara påträngande i den förstnämnda kontexten, och i den andra kanske ett direkt hot. Eller som en lustighet, som en annan kvinnlig vän uttryckte det när vi diskuterade saken.

Du har säkert sett American Pie. Den filmen alltså, den är fan det ultimata exemplet på allt jag vill säga i den här frågan. Förutom det framträdande temat unga män som jagar efter sex på alla möjliga sätt – med kvinnorna i försvarsposition – finns även en bra illustration av vad ”riktigt” sex är. Enough of this blow job bullshit; I got to get laid already. Killen som till skillnad från de andra har en flickvän definierar sig fortfarande som oskuld, en avsugning är nämligen inte sex (nog). Men för dagens ämne ville jag komma till en annan sak. I slutet, när Band Camp Girl haft vilt sex med Jim för att sedan vara försvunnen dagen efter, inser han först att han bara utnyttjats för sex av henne – men utbrister snart: I was used … Cool! och det ger på en gång det jag sa förut. Ingen egen övergreppsbild. Män ska ta sex, och Jim har just fått det gratis – vilket är vad used innebär från hans perspektiv. Att bli ofrivilligt intagen av en kvinna finns helt enkelt inte, inte ens när kvinnan kallar honom bitch och rent allmänt tar kommandot.

Den antifeministiska favoriten falska anklagelser harvas konstant. Ofta beskylls kvinnor som anmäler våldtäkter för att ha ångrat sig i efterhand och därför vilja kalla det för våldtäkt – som en sorts upprättelse för att det egna försvaret fallit av olika skäl. Jag tänkte ta antifeministerna på orden nu och resonera utifrån en hypotetisk situation att det stämmer. Vad innebär det i så fall för våldtäktsbegreppet och framför allt för vår syn på sex? Ja, det säger förstås att jag är spot on och dead right.

Motivationen till att anmäla någon för våldtäkt som antifeminister hävdar den är för det första en intressant väg in på hedersfrågan och dess existens även i västerländsk kultur. Den är för det andra en tydlig indikator på att sex fortfarande är något som en kvinna kan skämmas för. Man kan inte hävda att en kvinna skulle vara motiverad nog att sätta dit en oskyldig om det inte fanns en påtaglig skuld för det sexuella snedsteget att undvika. Naturligtvis är det dock min vidare tolkning att beskriva det som rollen av försvarare mot ett manlig pådrivande och inte något som antifeminismen skulle uttrycka. De där brukar ju inte vara så noga med att hitta sakers ursprung så länge inte feminismen kan beskyllas. Bara så du vet vad som är mitt och deras alltså.

Jag tänkte vidare kapa ett exempel på ett verkligt fall rakt av från den antifeministiska bloggaren Ingrid Carlqvist. Historien är alltså att en kvinna efter sin möhippa tagit med sig en väninna och en man hem på efterfest, väninnan har gått ut på promenad nån timme, och när kvinnan vaknar är hennes trosor nedhasade och hon minns ingenting eller väldigt svagt. Mannen säger senare att de haft sex, helt frivilligt. Har hon då bara ångrat sig eller har hon utnyttjats och kanske till och med drogats?

Well, kanske inte något av dem, pucko. Antifeministen drar till med ånger, att hon hade känt för att vara lite otrogen sådär innan bröllopet slog till helt, men accepterar ändå i samma veva att kvinnan varit så abnormt full att hon kanske behövt vård och har dimmiga minnen. What’s up with that? Ja, den dömande tonen är ju direkt äcklig, men det kanske inte är helt off egentligen som faktauppgifter betraktat – låt oss nu fortfarande säga att falskanklagelsen är en realitet – att hon både velat ha sex och varit just så full. Att vara fyllekåt existerar. Att göra saker på tokfyllan man inte minns, men som av närvarande uppfattas som aktiva och medvetna – och säkert är det, existerar*. Människor som beter sig extremt annorlunda på fyllan existerar. Och ja, ska hon snart gifta sig kanske hon inte vill befatta sig ens med funderingar på om det kanske varit frivilligt. Men om det verkligen betyder att det är ett konkret och medvetet beslut att sätta dit en oskyldig, det kan man inte så lätt hävda. Nu rör vi oss ju i heteronormativiteten, där en kvinna som haft sex har blivit tagen, och om det är så att hon har haft sex men inte minns hur det gick till kommer hon direkt att känna av det som ett övergrepp.

Det här är ett tankeexperiment och ett resonerande, jag skulle aldrig döma enskilda fall som jag inte har all kunskap om på allvar. Så nu justerar jag exemplet istället, för att vässa min egentliga tes: tänk dig att INGEN av dem minns något, men båda förstår att de haft sex. Vem är våldtagen?

Ja precis. Ingen egen övergreppsbild. Du kan knappt föreställa dig att mannen utnyttjats. Kom igen! Det är ju inte han som penetrerats liksom. För det är klart vi kommer tillbaka dit, visst lovade jag att återkomma också. Frågan är ju utöver kopplingen till vad vi betraktar som riktigt sex eller inte, varför insidan är så helig. Är det bara fysiskt? Nej, jag tror inte det. Eftersom det inte spelar någon roll. Ofrivilligt sex betraktas som och är ofrivilligt även lubricerat**. Och du förstår att det måste bli ännu mer fortsättning nu. Jag har inte ens tagit upp tjatsex ännu, och det börjar redan barka hän åt våldtäkten som metafor. Du får ursäkta, men vänta igen på nästa del. Jag skulle kunna skriva en bok om det här***.

– – –

* Som vidare läsning rekommenderar jag LSM i detta inläggs framför allt sista stycke. Och varför inte även **detta inlägg bara för att vi är igång. Hej dubbel pingback från Gustav #2!

*** Kanske gör jag det! Hjälp mä med detta. Offerter till gustav@paparkaka.com såklart.

– – –

Tidigare delar:

Första. Andra. Tredje.

This entry was posted in seriöst and tagged , , , . Bookmark the permalink.

6 Responses to Untouchable men

  1. Alec says:

    Fortsatt bra, nu med mer humor! ”…hotfullt” gjorde min dag!

  2. Jenny Wikén says:

    Är det antifeminism att hävda att det förekommer ett brott som heter falsk tillvitelse?
    Tror du är helt ute och cyklar nu i något slags populistiskt feministiskt förnekelserus.
    Det finns statistik och många, många fall där det har konstaterats att kvinnor har ljugit om våldtäkt av olika anledningar.
    Hur allvarligt tycker du det är att någon ljuger om våldtäkt? En bagatell i klass med snatteri???

  3. Nej det är det inte.

    Och väldigt allvarligt.

    Saken är den att jag ju inte skrev så heller, jag skrev att antifeminister verkar gilla att påpeka existensen av falska anmälningar vid varje enskilt våldtäktsfall. Din kommentar är ungefär som att jag skulle svara dig typ: ”Tycker du att våldtäkter inte finns? Hur allvarligt är det egentligen med våldtäkt, som snatteri?”

    Det handlar om vad man fokuserar på och vad den initiala reaktionen är. Men i stort handlar ju texten överhuvudtaget inte om den saken, eller det diskuterade fallet, utan om det hypotetiska fallet att ingen minns och vem som begått övergrepp då, om alls. Jag som var nervös för att bli hatad på för att jag tog mannens parti.

  4. Pingback: Nerd Life Deluxe B-L-O to tha double G » Blog Archive » Troll mot troll

  5. Pingback: Blackouts & push-overs | | Pillow Talk Pillow Talk | Nyheter24

Comments are closed.