Å det grövsta: Nu blir det våldtäkt

När jag först fick syn på artikeln om anmälda våldtäkter i EU och Sveriges topprankning för en vecka sen fick jag förstås direkt tanken att detta torde vara något för serien massuppfittningar. Och jag fick även tanken att det skulle bli lite för komplicerat för att redas ut ordentligt exakt hur det skulle missuppfattas. Därför sket jag i att ens skriva om det, det var för mycket. Men att det skulle bli en sån jävla bomb av total förvirring och projicerad diskurs trodde jag inte – och nu när det ändå är så, ja då går det inte att skita i saken längre.

– – –

Det första jag förväntade mig var att det skulle höjas röster om att feminister sväljer siffrorna utan kritik, och tar det som att skillnaden i antalet faktiska våldtäkter är precis så stor mellan länderna. Det hände förstås. Även de som främst kritiserar Liz Kelly för uttalandet om att jämställdhetsarbete i en övergångsfas kan orsaka mer våld ignorerar samtidigt helt att Kelly angett detta som delförklaring, eller snarare bara en möjlighet, till den mer självklara om anmälningsbenägenhet och definition i lagen. Men förutom detta dök det självklart på Newsmill upp gaphalsar som Joakim Ramstedt som kallar själva rapporten för feministisk propaganda, trots att det enda som egentligen rapporteras som varande hard facts är själva anmälningssiffrorna för olika länder.

Antifolket skriker alltså till, och menar att detta är feministisk propaganda i sig, eller kommer användas som sådan. Det är också ett jävla snack om hur det ska tas med en nypa salt genom att förklaras med falska anklagelser. Men frågan är då var siffrorna sväljs med hull och hår och av vilka? Ja vi har ju dels SvD som sätter den ofattbart puckade rubriken ”Flest våldtäkter i Sverige”, GP gör nåt liknande. Överhuvudtaget är det en helvetisk skillnad på hur DN och SvD/GP skrivit om saken, de senare har faktiskt rätt puckade artiklar överlag.

Det är också genom SvD som man snabbt och lätt hittar fler miffon som bloggat om detta som varande feministisk propaganda – men framför allt hittar man den strida ström av ärkemiffon som verkligen använder detta som ett ideologiskt vapen. Naturligtvis de som hänvisar direkt till ”massinvandringen”. Faktum är att det är en rejält stor andel av bloggarna som länkat till åtminstone SvD:s artikel som kör just på det främlingfientliga spåret. Det är också bara dessa som inte alls påtalar något om anmälningsbenägenhet eller definitionen.

Tänk om det funnits lika hård ansättning från de som väljer den antifeministiska linjen mot dessa hatare, istället för detta uppmålande av en icke existerande feministisk propagandamaskin. Faktiskt – mot min misstanke – har så gott som alla feminister jag läst kommentera detta varit helt inne på att himla med ögonen inför upphaussningen av dessa pseudosiffror. Det närmaste jag kommit till någon som pratar om Sverige som våldtäktshärjat är Veronica Svärds lilla kommentar (i förbifart om nåt annat) om att en orsak som inte nämns i rapporten är ”[…] att Sverige fortfarande inte är jämställt. Inte orsaken att det finns alldeles för många män som beter sig som svin rent ut sagt.” Och det är inte så jävla fanpåväggsmålande.

Då landar vi i förekomsten av följande tre olika grovperspektiv på rapporten:

1. Feminister och andra rationella varelser: ”Våldtäkterna är såhär många, men skillnaden mot andra länder beror på definitionsskillnad och anmälningsbenägenhet.”

2. Antifeminister: ”Våldtäkterna är inte så här många, skillnaden mot andra länder beror på definitionsskillnad och anmälningsbenägenhet, och ospecificerat skitmånga av anmälningarna är falska. Definitionen i Sverige är dessutom fel.”

3. Främlingsfientliga: ”Våldtäkterna är såhär många, men det är invandrarnas fel.”

Endast med hänsyn till underlaget i rapporten är det förstås omöjligt att välja mellan några sidoindicier – vi har två poler och den ena är att räkna in anmälningsbenägenhet etc och den andra är att tänka att varje anmälan = våldtäkt eller falskanmälan. Eller ja, det kanske ska poängteras närmare angående lagens definition skillnaden att hundra våldtäkter inom samma relation etc på andra platser blir till en och samma, i juridisk mening, medan Svensk lag räknar alla för sig. Riktigt jävla provocerande angående det är ovan nämnda Ramstedt på Newsmill:

Men här dyker problem nummer ett upp. Medan man i andra länder räknar 100 påstådda våldtäkter mellan t ex make och hustru som 1 brott i statistiken så räknas det i Sverige som 100. Dvs varje enskild påstådd våldtäkt hamnar i statistiken. Denna lilla detalj redovisar inte Kelly i sin rapport.

Vi ska alltså förfasas över att vi faktiskt räknar varje våldtäkt som en våldtäkt i Sverige! Hemskt ska vi tycka – och inom äktenskapet på det också, som ju måste vara mildare väl!? Eeehh. Det är naturligtvis helt vanvettigt att skriva ovanstående, men Ramstedt som ensam idiot hade jag klarat av. Problemet är att massor med människor påhejar och länkar (Strömmen bland andra, givetvis) – eller skriver liknande själva – och stöder alltså en syn att hundra våldtäkter som väl ändå är INOM ÄKTENSKAPET borde vara lite mildare bedömt än just varande etthundra stycken våldtäkter. Men ja, de kanske menar att detta är en falskanmälan då – hundra falska, liksom, att ta i när man ändå är on a high roll och sätta dit mannen ordentligt? Enter realm of falsknivån således:

Till alla er som tjatar! Det är 2 hit eller 12 dit, procent, men att prata om procent falska anmälningar är för det första omöjligt att göra med exakthet. För det andra är det också en puckad tolkning att räkna varje gång någon misstänker att anmälan är falsk som att den är falsk. Eller ännu mer idiotiskt att räkna samtliga fall som inte leder till åtal eller fällande som att en våldtäkt aldrig hänt. Men det måste ju förstås vara den enda inställningen man kan ha om man tycker det är en god idé att fokusera på det problemet istället för att tänka på hur det är 13 ynka procent som ens går till åtal. Allvarligt, när de värsta falsksiffrorna man halar fram är 12 procent, hur stor är chansen att någon av dessa går in bland 13 procent åtal och vidare till fällande? Get a clue. (Eh ok, vissa vill dra fram siffror så höga som 60 procent, men såna grötskallar kommenterar man inte ens. Det räcker fint att häckla de som ilsknar på 12.)

Fuck tala om falska anmälningar, fuck tala om feministisk propaganda. Börja prata om hur detta används av det främlingsfientliga istället. Det finns mer att säga om själva ämnet också men det får vänta. I alla fall handlar det om definitionen, och vad det är som är så svårt.

– – –

Du kommer väl förresten ihåg att Joakim Ramstedt dessutom plagierat stora delar av sin artikel?