Piratappendix²: Nej, man kan inte tänka med kuken
April 7th, 2009
(Disclaimer: Denna text är förutom att vara helvetiskt lång också mestadels heteronormativ. Av vana, av enkelhet, men främst för att fejkandet som problem är resultat av heteronormativitet. Go figure.)
Det känns förstås lite obekvämt detta, att börja lägga sig i fejkade orgasmer som ju ändå vanligen är nåt som kvinnor gör, utifrån en situation jag inte upplevt. Men så kan man ju faktiskt se det som att jag visst har det. Ja, vi befinner oss fortfarande i resonemang med utgångspunkten antologin Fejkad Orgasm och mot slutet av boken finns några berättelser av män som fejkat orgasm. Det var nästan en besvikelse när jag kom dit, för att jag först tyckte det saboterade något jag ville skriva om boken. Alltså lite sådär att de borde tänkt på den saken blabla, men så hade de ju det. Sen insåg jag att jag ju faktiskt redan tänkt på en annan sak som jag tycker är av större intresse vad gäller manlig motsvarighet. För jag tror inte det är orgasmen.
Själva uttrycket att fejka, som jag menade sist var nästan uteslutande en väg till bekräftelse istället för något som har med sex i sig att göra, måste förstås i så fall ses som en handling givet en förväntning eller ett krav på den som fejkar. Utgångspunkten naturligtvis personens kön, och här har kvinnors fejkande helt enkelt blivit en så vanlig och framför allt omtalad företeelse att jag vill hävda fejkandet som nästan likvärdigt en riktig orgasm, med avseende på uppfyllande av könsrollen. Alltså kan en fejkad orgasm lika gärna vara en bekräftelse på kvinnlighet som en riktig, och därför tror jag inte att män talar lika högt om saken. För även om jag faktiskt inte tror att vare sig orgasm eller ejakulation är lika mycket en markör på manlighet som ovanstående är för kvinnlighet, så borde man ändå kunna säga att det att fejka orgasm kan stå i direkt motsats till manlighet. Det är förstås inte skälet nummer ett till att män inte fejkar så ofta, för det är ju självklart det enkla att sex definieras utifrån penetration (vill du battla detta kan du ju fråga runt om när folk förlorade oskulden och se ifall de räknar petting eller oralsex då). Det är inte tal om att mäns känsligaste punkt glöms bort i det förfarandet. Men varför män inte behöver fejka lika ofta är inte det jag ser som mest relevant.
Vad är manligheten i sex? Bortse från prestation i förhållande till en kvinna nu. Ja det är förstås att få upp den. Alltid kåt, alltid redo. Förresten, du kan ta tillbaka prestation i förhållande till en kvinna nu, för den prestationsbilden är ju nedsmutsad med ofattbar klitorisglömska och endast fixerad vid kuken. Tiden. Hålla länge. Och är det, i och med en föreställt önskvärd situation att mannen bara ska kunna hålla på en evighet för att vara en bra och manlig älskare, så svårt att acceptera att jag nyss hävdade att orgasmen inte är den viktiga punkten för manligheten i sex? Närmast tvärtom!
Alltså. Samma trista knullfokus som gör det svårt för kvinnor i allmänhet att komma (på grund av otillräcklig stimulering av klitoris) gör det problematiskt också för män. Dels för att man knappast lär sig att vara demon i sängen av att tro det är en kamp mot klockan eller en träslöjdslektion med sandpapprande. Men mest för att med manligheten fokuserad på kuken, som naturligtvis styrs av huvudet och inte tvärtom, skapas samma element av stress som på en kvinna som fått för sig att hon har något fysiskt fel som gör att hon inte kommer. Det är nåt fel på mig nu, för jag får inte stånd. Jag är inte tillräckligt kåt nu, för jag får inte stånd. Han är inte intresserad av mig nog, för han får inte stånd. Hon tror att jag inte är intresserad nog av henne nu, för jag får inte stånd.
Du fattar.
Självklart talar jag från egen erfarenhet. Jag är motherfucking kungen av ofrivillig huvudstyrning på så många plan, och sex är ingenting man undantar i första taget där. Det är förstås inte något jag funderar på för min egen del, att det skulle vara något som saboterar min manlighet. Men att jag inte bryr mig om manlighet behöver inte betyda att jag inte kan misstänka att någon jag har sex med skulle kunna få sådana tankar. Eller ännu mer troligt tänker jag precis som sista tanken ovan. Tror hon nu att jag inte är intresserad nog, känner hon sig oattraktiv? Så börjar spiralen nedåt. Och jag vet att det bara är huvudet, jag känner väl ändå för helvete att jag är kåt, vad tror du, och i samband med detta ökas huvudets makt ytterligare. I takt med min frustration att jag också rent egoistiskt bryr mig om att ha knullstånd, för att jag vill knulla och komma. Precis som en kvinna inte skulle ha någon som helst ovilja att komma. Och notera nu igen att vi rört oss från alla situationer där det bara är fråga om sex som inte ger nåt för personen med aktuellt perspektiv, för vi ska väl ändå närma oss sexet som ger nåt va?
Om du minns både förra inlägget, och sånt jag sagt nyss, eller till exempel det här: [klicka], så vet du ju att jag inte är dum i huvudet nog att betrakta kukens status som det enda intressanta i sex. Men bara för att jag talar om mig själv ger jag ju inte avkall på teorianspråket generellt. Och det står väl klart redan, att jag betraktar det som en lösning med en bättre sexdefinition än the ol’ in-out?
The Ethical Slut, som jag läste och skrev om en snutt på klickenbloggen i somras, hade en del intressanta tips för män med både erektionsproblem och det att komma för tidigt (hallå du tror väl inte att jag avfärdar både det jävligt trevliga i, eller kvinnors lust att få, penetrationsknull bara för att jag inte gillar ett så totalt fokus? eller att om det nu inte ska kommas för nån gärna får vara skönt ett tag i alla fall). Alltså tekniskt sett var det bara det enkla att man ska vara avslappnad för att den ska stå och samma sak för att det inte ska gå, och det är ju vanligen tvärtom mot vad man gör i vardera fall, om problem finns. Det är ju bara det ett stort hejpådig till att inte stressa upp sig, och att det förstås är jävligt typiskt att sånt här är problem i standardsituationer som a) att man är med någon ny som man inte har koll på = otrygg miljö, eller b) det har hänt en gång och man kan inte låta bli att undra om det ska bli så igen - i allt från one night stands till silverbröllop och Tell me you love me alltså.
Kommer du ihåg det här: [klicka]? Eller det här: [klicka]? Några meningar kunde man läsa i dessa där jag väl typ skryter, och särskilt som reaktion på Boris Benulics tes om att en machoman skulle vara det som behövs medan min lama feministkuk inte står. Du kanske kunde tycka att jag skjuter mig själv i foten nu då? Ger Boris rätt, med mitt ängsliga sinne som ja, definitivt, inte har hjälpts av en vilja att vara den där fina killen som passar sig noga för att driva på nåt som inte uppskattas*? Hell no. Vad sa jag nyss? Var det inte så att det är kukfokuset som ger problemet? Machomannens skugga? Och ligger inte den skuggan över machomannen själv också – säkert mer än över mig? Vad mina specifika nojor är kommer knappast vara allmängiltiga, men att de finns där och påverkar kan vi säga något bredare om. Huvudet styr fortfarande kuken, klittan, hela rasket. Inte tvärtom. Och hade jag inte lämnat kukfokuset, och har jag inte hållt mig till de som uppskattar all that också? Och sa jag att jag har permanent damage?
Jag ville prata om sex i sig. Så vad i helvete är då sex i sig? Ja det är väl inte svårare än skönt och lust. Är det inte det vi ska hålla på med? Det finns ingen poäng i att propagera för att ge upp orgasmen, för någon part. Men det är ju lite fel ände att börja i om man bara ska peta runt kring toppen, som förhoppningsvis infinner sig, när det kanske är mer läge att i varje given situation istället bara känna efter om man har det skönt eller inte, och vad man känner för härnäst.
- - -
Ja, vafan, det blir ett nästa steg: Sex utan att komma – varför då? Är det farligt?
* (Mixtape DJ shout-out: Hell yeah, good guy-komplexet är upcoming ämne! Det må ta den tid det tar och lär också bli fler delar, men stay tuned.)
Del fyra, sista: Machosex är väl typ det fulaste jag någonsin hört som term i ett seriöst facklitterärt sammanhang.
October 21st, 2008
Boris! Det är så fantastiskt att få ta del av dopingskrönor vars uppenbara skrytfaktor bara lite grann dolts under förevändningen kritiskt reportage (en gång följde han några bodybuilders med lustiga droger i kroppen och de fick tydligen massa ragg på krogen). Och att få återbekanta sig med den sköna vardagsmyten att a) män som är jämställda knullar mesigt och b) kvinnor vill ha rejäla muskler och verktygslåda på sin man. Ja, tolka verktyg på vilket sätt du vill, tolkningarna är båda lika uppmuntrande lustiga. Mannen är idag feminiserad medan kvinnor egentligen vill ha nån som kan ratta en grävmaskin.
Det är alltså allt som sägs i Boris Benulics bidrag till F-ordet, kapitlet om machosex.
Allt som sägs. Och det är ju inte annat än den där gigantiska myten vi alltid dragits med, och som jag inte för mitt liv kan förstå hur Petra Östergren tyckte det var en bra idé att sprida vidare i en bok för en ny feminism eller whatever. Jag förstår andra läsares uppgivna inställning till texten i sig, men jag fungerar på detta sätt, att är det fucked nog är det underhållning. Men bara det att den finns med i detta sammanhang - DET är skäl till uppgivenhet.
Men vad ska vi då göra åt saken? Jo vi kan ju börja med att säga fuck you right back Boris, jag är denna mjukis du föreställer dig, men knulla, det kan jag fan visst.
Den delen av myten är förstås bara sprungen ur den andra delen, lite för att göra första delen sann. Om kvinnor tror att män utan dopingmuskler är mesiga på sex är det givet, enligt samma tankevärld, att dessa inte heller kommer få nåt ragg och det blir muskelmannen som tar hem kvinnan. I håret, får man anta. Och så vet vi ju att det inte är fallet. Varken vad gäller håret eller vem som går hem med ragg.
Klart som fan Benulics dopingkamrater fick ragg när de var ute. De lär ju för fan ha varit på en sån krog där just dopingmän får ragg! Spela roll om raggen hade 180 universitetspoäng, det hade inte med den aspekten att göra överhuvudtaget. Om de gått på Uppåt hade de fått gråtrunka hemma allihop. Vafan troru? Mr. Benulic måste med en så fattig gammal smutstrasa till analys, på denna lilla torra öken till empiri, exkludera alla snubbar som får ragg på att vara DJ. Alla som får ragg genom att vara pojk/androsnygga. Eller de som bara är jävligt intressanta eller trevliga. Dessa män får fucking fitta, helt bokstavligt, och antagligen även lite kuk. Jag kommer till varför.
Vad sa du? Att han väl har mer att underbygga sin slutsats på? Javisst serru! Han har ju sina minnen från maoisterna (hej sekt!) där nån exkluderats för att ha haft gruppsex och de som pratade om sin dåliga mansroll bara lär ha gjort det för att få knulla lite - detta tycker han är väldigt relevant för Sverige idag. Han har det korta uttalandet av Suzanne Brøgger att oralsex är överskattat och blåser upp detta till att alla kvinnor skulle tycka detta, att sex har komplicerats och gjort att vi har mindre av det, och att det är väl ingen som gillar förspel egentligen? Ja och så förstås det HELT OSANNOLIKA greppet att först säga det där om oralsex, förspel, i princip vifta bort att kvinnor skulle bry sig om orgasm, och sen föreslå att en ökad försäljning av dildos skulle bero på att kvinnor såklart vill ha nåt som håller käft och bara är hårt jämt.
JA ELLER NÅT SOM KANSKE VIBBAR LITE.
Och så det sista i empirin. Och vi snackar ännu en right in front of you. Det att det finns studier som visar att det ligger jävligt mycket i huruvida en man uppfattar sig själv som “muskulös” eller inte för hur mycket sex han får. Ja precis! Det är alltså ren jävla goja, ens om vi accepterar att man kan säga en typ som attraherar alla kvinnor (hello pipe dream!), att det är muskelsnubbar kvinnor vill ha. De vill ha nån som vågar sig på dem. Jag har redan skrivit detta. Bad guy må vara en på riktigt attraktiv snubbe (på samma sätt som en bad girl kanske?), men att reko snubbar inte får nån tjej är bara en långlivad myt och jag har redan behandlat detta i Best of both worlds del ett, som du kan läsa här.
Petra Östergren introducerar machosex-kapitlet med att tala om hur mäns sexualitet “missförstås” och att man vill ändra denna och mannen som sexuell varelse. Det är förstås inte helt och hållet skitsnack, manlig sexualitet hånas och skojas om, tröskeln är låg för att bli kallad snuskhummer eller whatever, men det är så fan heller nåt vi löser genom att förespråka detta lama machosex. Det är nåt vi löser genom att ta sex på allvar, och där finns fler dimensioner än påsatt och påsättare. Vi har inte gjort sex komplicerat, det är det redan. Och det är bara ett av skälen till att det är good fucking stuff.
