Nerd Life Deluxe B-L-O to tha double G

Redan i J-Shot Ballistix första tjockblogginlägg anade jag att här kommer finnas öppning för att skriva sånt jag tänkt på länge. Dagens helt fantastiska uppföljning säkerställde. Så här kommer det:

Som snubbe och dessutom fett smal är det svårt att välja hur man kan, bör och får uttrycka sig om andra. Inte ens för nån som ’Stix som själv kallar sig tjock kommer jag vara helt bekväm med att använda ordet själv – jag håller med henne helt men vågar helt enkelt inte. Det känns som att det blir en annan sak när det kommer från mig, jmfr ”blatte” eller ”nigga”. Jag ska känna mig privilegierad som är smal och kan äta vafan jag vill ändå. Vem fan är jag att uppmana andra att reclaima tjockordet. Det blir lätt en sån där grej där jag målar in mig i hörnet Vadå jag säger ju bara som det är, jag är ärlig, du får deala. Oavsett vad jag menat tror jag det lätt uppfattas så.

Men just eftersom jag ser ut som jag gör utan att engagera mig är min kropp allt annat än beundransvärt disciplinerad och sund. Jag är inte nåt exempel på idealet (well som man ska jag väl inte bara vara smal heller, men om jag varit kvinna), jag har inte lyckats med något, jag är inte bättre. Om något är jag sämre, men det vill jag inte heller kokettera med. Nu säger jag det för sakens skull, men håller det helst för mig själv egentligen. Man kanske kunnat säga att jag har tur, innan diabetes tar mig.

Nå. Vid sidan av smalkille-rollen som riskerar provocera finns ju en mycket större fälla som dudes ständigt trillar i. Mer än något smalideal och allmän minerad mark i beskrivningar av kvinnors utseenden är ju det ständiga kommentaren från killar att de föredrar tjejer med ”nåt att ta i” eller whatever så extremt förmäten och ignorant. Som om skönhetsideal för kvinnor bara hade med vad män vill att göra! Snubbar kan harva den där repliken till dödagar men det kommer aldrig göra nån skillnad, och när det dessutom sägs som nåt slags sätt att visa sig bättre än andra är det extra skabbigt.

Att kunna säga tjock som en helt vanlig beskrivning utan negativ innebörd måste det hållas jävligt åtskilt från kungörelsen vad man är för attraherad av som man, eller från anspråk på vad ”alla” män vill ha. Som om ett ensamt härskande ideal av något slag alls skulle vara bättre för samhället. Det blir också en helt annan sak att säga Du är snygg för att du är tjock än att säga Du är snygg, och du är tjock. Nu letar jag bara nåt sätt att hävda att alla kroppstyper är vackra utan att låta som en jävla hippie. Går sådär.

– – –

Hur ser jag själv ut? Jag har viss undervikt enligt BMI om jag minns rätt.- väger strax över 50 kg och är 170 lång och vikten förändras i princip inget alls vad jag än gör (ehm om jag tränade kanske man skulle öka lite). Det är mest jobbigt att vara kort, och en golgatavandring att hitta kläder (framför allt shit i kostymväg) som inte är tält om jag inte hostar upp för skräddare. Ibland undrar jag om det inte var min snålhet som fick mig att börja handla på brudavdelningen rätt ofta.

Jag minns förresten The JOV:s något relaterade inlägg på Klickenbloggen om att varje utseendekomplimang också kan vara en diss. Det var ett bra inlägg.