Jag hade tänkt att jag skulle kommentera Henrik Berggrens text om Facebook i DN. Men varför bry sig när ’Stix redan gjort det bra i Aftonbladet, även om jag själv tycker att Berggren är långt mer nyanserad och positiv till det många andra bara kallar ytligt. Han ger till och med ytlighet lite cred, och det är cred tycker jag.
Kommentarer är roliga förresten:
Vad är tillåtet? Skriva en debattartikel? Inte läsa vad man kommenterar så noga?
Förbjuda mammor att arbeta sex veckor efter förlossning? Tjipp och hej, man blir ju rabiat Sverige ut ur EU-anhängare för mindre. Jag trodde faktiskt inte att det var såhär illa. Men peoples är tydligen dumma i hela jävla huvudet och än en gång har lagar producerats för omröstning som osynliggör män. Kvinnor blir lika delar daltade med som satta i amningsläger utan rätt till egna kroppen, män blir lika delar ansvarsbefriade och dumförklarade genom osynliggörandet av pappan.
Ett ord för er fatherfuckers: FLASKA.
Ja, jag har sagt flaska.
Herregud vilken utklassning Darin stod för igår. Jag tänker inte vara lika säker som andra på att han verkligen går och vinner i finalen, men än så länge har han stått för det absolut bästa framförandet och låten var faktiskt precis så bra som jag hoppats med världens snyggaste upphackade slutpush. Så nervös jag var när jag hörde att det var en ballad, men den är på Homeless-nivå, fear not. Det var däremot fjantigt av honom att som presentation inte dra pinsam anekdot som alla andra utan bara en segerstory om när han kom på att han skulle bli artist. Dessutom berättar han dåligt. Säg det i toner istället min älskling!
Jag hade trott att Alcazar skulle gå vidare direkt också, men glad istället att Timoteij tog den platsen trots att deras instrument på scenen var töntigaste jag sett ever. Dessutom fick det folk att notera det svenska i låten mer än östgrejen så alla jiddrade om Nordman på Twitter. Like hell! Det kommer hur det än går sen bli en sommarplåga i år i alla fall, räkna med det. Komkomkom. Mest pinsam igår var Johannes Bah Hunken Kuhnke, som var bra ögongodis men sjöng så in i helvete falskt och skrikit. Jag tror på medhörningsfail, för det var många som falsksjöng, men ännu bättre då för de som sjöng rent att de fick visa sin proffsighet. Darin till exempel…
Glädje åt Crucified Barbara i andra chansen, trots jättefult break där mitt i låten. Sorry till ni andra som också var bra. Ja, till och med Erik Linder sjöng bra trots en trist låt och extremt kristet utseende (also kinda looked like Anton Abele i peruk).
Nästa vecka får jag se med Panam, för då är Jöback med. Joy!
Peoples blev sura för Jenny Dambergs artikel om It-girls i DN igår. Ja, det kan jag ju förstå. Konceptet är naturligtvis provocerande och det var inte som att På Stan som ändå är en nöjesdel i DN skulle fronta med artikeln på annat sätt än reklam för hur coola dessa brudar var. Men hey, Jenny Damberg gjorde ju verkligen ett bättre jobb än så. Förklädd som vilket hausseporträtt som helst i nöjessvängen drar hon fram flera problem. Men först ett hopp:
För något år sedan påtalade Sanna att det fanns de som provocerats av min, Jessicas och Jovannas klickenblogg, ja och hela vår approach och S.L.A.M.P. clique-koncept. Det var under samma period som Jessie och JOV fotade för Djungeltrumman och vi följaktligen fanns med på varenda helgs vimmelbilder, så visst syntes vi just där. Visst skrev åtminstone jag på klickenbloggen som att vi var bäst i hela världen och att ingen rockade golvet som vi. Visst tycker jag fortfarande att jag och de andra har något att komma med, är speciella. Bara inte mer än någon annan för det. Att någon skulle ha tagit det på annat sätt än det jag var en tönt som försökte få det att låta coolt for the lulz hade jag dock aldrig tänkt mig. Självbilden sa ju, och säger, att tönt är vad jag är.
Jag säger inte att det var It, det där. Men det fanns hatande på oss som att det var det vi försökte med. Inte en tanke fanns på att vi verkligen var något, knappt någon heller att vi kunde setts på det sättet vare sig från hatare eller andra. Vafan jag drog av mig tröjan på alla fester och kände hela tiden så töntigt det var, inget annat. Jenny Damberg nämner att Chloë Sevigny ”upptäcktes” när hon skejtade i New York och det säger fan allt om hur It fungerar bara det: Bli upptäckt – alltså av någon annan. Man kan vara hyfsat medveten om vad som för tillfället gäller för coolness, men göra sig själv cool är aldrig något säkert kort och klyftan mellan självbild och andras bild är fan alltid bredare än man tror oavsett var man står. It är en jävla kamp att vara till lags och ingen överhet, även om det kan verka så. Det är kungen av kannibalerna som till slut ska bli uppäten i valfri kolonialfest. Britney som skjuter huvudet av sig i South Park. För fan.
Något samtidigt: Peoples var sura för att Annika Lantz inte följer en käft på Twitter men har 7500 följare för hennes de facto envägskommunikation. Megafon, Fröken Ur. Sånt kallades det, och visst, det är rimliga jämförelser. I en twitbeef jag hade med @JagHughGrant menade han att valet att inte följa någon annan var att manifestera makt. Jag ba whut. Knappast medvetet, möjligen att manifestera icke-ork. Alltså det är en makt – flera tusen som läser ens shit och själv svarar man inte, men det är ju bara ett sätt att använda mediet bland flera andra. Dunkelheten i hur metoden motiveras var förstås ett faktum (allt detta bäst skrivet av Kazarnowicz), men det är också ett faktum att den största delen av det där maktskapandet precis som vad gäller klubblivs-It ligger hos betraktaren. Det är 7500 följare som tillsammans skapat makten och inte en person som ingen följer.
Rebecca och Fiona som Jenny Damberg intervjuar i sin artikel är så tydligt medvetna om vilket spel allting är. De driver med konceptet så mycket de har råd med och de drar för all del nytta av det som fan också, fattas bara annat om man ska få några jobb i en sån bransch överhuvudtaget. Men alla som gör det vet att det är fake it til you make it. Och tolka där It som du vill. I vilket fall är It bara myten som lika mycket legitimerar status som den skapar hatare. Att det särskilt är något som kvinnor ska ha eller inte medan män som anonym massa och slembildning bara driver runt i vag maktposition. Det är föreställningen att det finns något oantastligt och evigt It som mer än både playern och the game skapar osympatiskt uteliv och dito journalistik. Hata på den muthafuckaaa.
– – –
Update ang. att använda Twitter fel: rekommenderad läsning av Amanda Vega.
Jag har tjuvlyssnat på morgondagens Mellobidrag och det är precis som @aaarrghdude skrev på Twitter förut: Det är fler superbra bidrag imorgon än det har varit i de två första delarna tillsammans. Det är också som Andreas Ekström skrev i Sydsvenskan: Darin motherfucking äger! Det är en liten släkting till It must have been love som med Darins helt fantastiska röst kommer klassa ut resten. Jag hoppas också röstande publik tycker så och inte låter sig luras av nån jävla pseudofråga om överskott på solomän i finalen. Darin måste vinna! Tänk, jag skulle kunna heja helhjärtat på Sverige i ESC redan från början om det blir så.
Erik Linders Hur Kan Jag Tro På Kärlek och Getty Domains Yeba är de enda som jag verkligen inte tycker nåt särskilt om, låtar som är mest vaga trots att de båda verkar vara tänka som väldigt nischade. Doctor Doctor som Elin Lanto framför är den verkliga Womanizer-pastischen som många kunde ana även i mitt hatobjekt Manboy, och som sådan fett bra. Kanske inte nån höjdare live men vi får se.
Johannes Bah Kuhnke verkar som han kommer sjunga en övertygande powerdänga i Tonight, även om det inte är min favorittyp av låt. Kanske får jag glädjas åt ett trevligt körshowande i alla fall. De riktigt övertygande förutom Darin är dock Alcazar som precis som vanligt kör en tokrökare till ofelbal kommande hit och plåga. Det är även Timoteij som trots ett förjävla töntigt gruppnamn har fläskat fram en ännu bättre Ukraina-style hit än You’re Makin Me Hot – på svenska! Refrängen är tyvärr löken vad gäller text och lite sådär även i melodin, men den sätter sig och kommer även den bli en garanterad hit i sommar (särskilt med tanke på att texten är fucking skamlöst snajdad i det syftet – ingen sommar utan reggae-klass på den). Mest överraskande bra är dock Heaven Or Hell med Crucified Barbara. Dem har jag förvisso haft respekt för innan, om än utan att vara ett fan, men imorgon kommer de stå på Melloscenen och köra det första äkta metallbidraget i svenska ESC-sammanhang. Nygamla amerikanska lättlyssnade stilen förvisso men jävligt habilt. Hoppas verkligen de gör sig även med backtrack och rockbandsshow (vilket de ju lär ha).
Jag kommer fan rösta på Darin flera gånger, och kanske en gång på hårdrocken bara för att.
(#ff-videotrenden lär väl dö snart så jag får skynda mig med mina raps.)
Här är första delen, enjoy!
Och texten, för den som inte hänger med, har vi här:
Har du för trist liv
och du tröttnat på din feed
min video är för keeps
what you gon get – tweeps!
Har du för lite fart i din feed
tänk att här finns en perfekt mix du bör ge din tid
Vi låter journalisterna bli första kategori
drar till SR-huset för en ordentlig kik, där
@torehammar, @emmyrasper, @eskillarsson reppar P3
@sorayahashim och @thyrell ja de med
På SVT rekommenderas @hans_g
med ett golvstreck däremellan, glöm inte det
Vi drar till B-town, följer @7direkt förstås
– de som man aldrig vet om de menart eller driver med oss
Passa på att också njuta DN På Stans härj
följ @axelbjorklund, @kinkyafro, @jennydamberg
Följ också smarta @sannarayman på SvD
sen till Expressen och följ @emanuelkarlsten
Han är fresh där från Dagen och i gott sällskap:
samma press har tryckt till exempel @isobelsverkstad
Och från kulturen följ @johanhilton och @_wiman
även där ett golvstreck innan namn,
och han @johannesf han försvann från expressledarn
men håll just därför lite särskild koll
när du ser han nånstans
vidare: @annahja och @mymlan samt @juliaskott
de håller Aftonbladets sociala webbflagg i topp
pangbruden är tidningens mest lovande hopp
med en t-shirt-följetong som aldrig tar stopp
Och så söderut, var det dags, nu rullar vi ner
Sydsvenskans award-winning @kingasanden
och @niklasorrenius, denna tågtwittrarchef
så @andreasekstrom som pekar på googleproblem
Upp igen till GBG på GP där @kallemalmstedt
recenserar finska metalband och hiphop ibland
R&B-texterna skrivs av @TantAgnes hand
och nu blir det vidare en sväng i journalisternas land:
Min number one guy på @Nyheter24,
@detljuvalivet, han twittrar skarpt som svavelsyra
Sen bossarnas boss, @petrajankov
med framtidens medier under full kontroll
Har du för trist liv
och du tröttnat på din feed
min video är för keeps
what you gon get – tweeps!
Aight, ett post scriptum för två frilansarhomies:
@KristofferViita med en hustle att respektera och visst,
ska man följa mitt ass så måste man följa, till sist,
@elingrelsson som än en gång har fått sitt ass kissed
Är du journalist och hittar inte dig i min text
kan du kanske hitta dig i nästa låt i annan kontext
nästa gång så kör vi vänner och fiender och nån rest
till denna gången bara YEAH! och ha det nu bäst
Jag har skrivit en krönika för Allt Om Jämställdhet. Den handlar om det där med föräldrar och karriärer as discussed när Birgitta Ohlsson fick pisk i pressen nyligen. Jag tycker den är bra, läs den.
En härlig morgon är det när man först läser Metro på vägen till jobbet och blir sur och sen läser GP på jobbet och blir ännu mer sur. Jag menar förstås ”härlig” helt utan sarkasm eftersom jag älskar en bra tease-4-blog. Det här då:
Metro vill att jag ska uppröras över att straffen inte är hårda nog på våldtäkt mot barn. Visst, om så vore, men det saknas en stor pusselbit i artikeln (hittar inte webbversion men en pdf av hela tidningen finns ute, se sid. 2). ”Våldtar barn – slipper fängelse” lyder rubriken, och deras möjliga förklaringar till detta är främst psykisk sjukdom eller ung ålder hos gärningsmännen. Vad som inte nämns överhuvudtaget är hur lagen faktiskt ser ut, vilket ändå definitivt kan ha del i saken. Jag säger alltså inte att det här skulle gälla i samtliga fall, eller att det inte ändå är fråga om övergrepp, men vi har en problematisk lag i och med att allt sex med någon under 15 för den som är äldre än så klassas som våldtäkt. Det är också en ny lag och praxis är inte helt självklar vilket gör det ännu mer viktigt att behandla oavsett vad man tycker om straffsituationen.
Förespråkarna av automatisk våldtäktsrubricering bör tas på så stort allvar att detta nämns som en faktor och motståndarna av rubriceringen bör tas på samma allvar och få veta om situationen är en möjlig effekt av lagen. Jag tycker lagens utformning är oerhört problematisk men inte nödvändigtvis helt feltänkt om den kan tillämpas rimligt (kom ihåg att jag är för en bred definition av våldtäkt) och då är det väldigt viktigt att det fortsätter vara uttryckt hur det faktiskt ser ut. Åtminstone ska artiklar som målar upp ett rättsväsende som tycker det är en småsak med våldtäkt på barn, unga nog att ha mjukisdjuren som figurerar på artikelns bild, dra åt helvete. Problemet med våldtäktsdomar har alltid varit att brottet är svårt att utreda i sig och inte att straffen är för låga (kom även ihåg att jag är emot straffhets).
Liknande skrämselproblem är mitt skäl till surhet i dagens GP. Peter Lenken, som jag vanligen har respekt för, skriver i anslutning till en artikel om mordet i Länsmansgården (inte heller på nätet wtf! länkar om den dyker upp) att alltför många bär kniv. Han menar först att de som har på sig en kniv för sin egen trygghet är helt wack ute eftersom det bidrar till en beväpningsspiral och snarare otrygghet. Det är såklart sant och ett ganska enkelt samband – finns kniv dras kniv oftare – men när han sedan emotsätter sig BRÅ:s undersökningar som visat att våld bland ungdomar inte alls ökar, med hänvisning till ett luddigt påstående att vem som helst ju kan se hur det ser ut, gör han precis samma sak själv! Statistiken ljuger, samhället är farligt! Det har jag sett själv typ. Det är ett uttalande som får folk att stoppa på sig en kniv. För i helvete, Lenken, when motherfuckers get scared, that’s when motherfuckers get knivade på gatan. Jag menar inte att man ska säga att allt är väl, men känsloargument är inte vetenskap och otrygghet som otrygghet, så mata inte den skiten.
Entreprenörer är evangelister hela bunten, kan det ofta verka som. Det är ok när rapparen säger nobody gets a record deal you gotta take that shit, det är däremot en helt annan när vissa övertända ljushuvuden får för sig att alla ska vara sin egen lyckas smed. Hur jävla många kreativa enmansföretag tror du den här ekonomin klarar av? Jag har inte mycket till övers för en helt utfasad bruksortsekonomi där alla ska jobba volvo i 40 år och få sin pension och hålla käften, men oavsett människans oändliga kreativa potential är det bara fett korkat att försöka göra entreprenörskap till första val für alle. Skolverket vad i helvete, sug min.
Driftigheten att köra sitt motherfucking race är såklart beundransvärd. Men vi kan inte ha en svensk legion av endast utbrända workoholics och vi kan inte ha ett samhälle utan de vanliga jävla jobben. Det är de vanliga jävla jobben som är en förutsättning för nya spännande projekts försörjning. Ändå går jag till jobbet imorn bitti med vetskapen att jag tillhör den tärande sektorn bara för att jag inget producerar. Det gör dock inte nån annan heller egentligen efter att mat och hyran är tillgodosedd. Hela civilisationen är ett överskott och då är bilar, vård, konst eller internet samma jävla sak. Allt är konst skulle man kunna säga.
Frihetens försvarare är ena jävla as och posörer. Ja det är trist men bättre verkar det inte när man ser Niklas ”Bloggelito” Dougherty rant om Kissie, Foki och välbesökta bloggare i genren generellt. Tjohej, kaffet i vrångstrupen det första jag gör denna vecka.
Här problemet som det oftast yttrar sig: Det finns inget större fel i sak på det han skriver. Ja, jag tror också att denna bloggtyp är ett visst problem vad gäller idealskapande och konsumtionshets. Nej, jag tycker inte att de har personligt ansvar och de gör inte ”fel” samtidigt som det ändå är problematiskt. I sak uttrycks en respekt för bloggarnas hustle samtidigt som Dougherty problematiserar. Av den anledningen kommer gärna upphoven och försvararna av this crap med klyschiga invändningar som bara behandlar just saken. Men saken är skit samma! Kaffet hamnar i vrångstrupen av detta vider:
”Det andra himlaskottet går under benämningen Foki och gör mer skäl för namnet – en thailändsk liten goding minsann.”
Ja, det och att prata om Kissies behov av hjärntransplantation*, eller rubriken Kissie kissie, foki foki, me luv u long time och såklart antydan att tjejer kommer sälja sex by cam för att köpa alla prylar som bloggarna säger åt dem att köpa. I ain’t even gonna comment on uttrycket ”juderänta” (mest för att det är annat problemområde). Det är som sagt ett jävla vider och keff människosyn. Förutom detta så är det dock främst brallorna nere på liberalposören.
Vid sidan av internetaktivism och marknadsliberalism är ju denna posörstyp till stor del driven av ”sexuell tolerans” och kritik av sexköplagen. Det är en ok ståndpunkt i sig, jag vet debattörer som hanterar saken konsekvent och rimligt på många sätt, men i kombination med detta uppenbara horförakt är det bara löjligt och ger till debattörens nackdel det ordentliga skenet av kåtfarbror. Jag har dissat Dougherty för denna inkonsekvens förr, men då var tyvärr exemplet bara halvdant. Denna gång är det fett uppenbart. Han må högt förespråka allas rätt att göra som de vill, men använder helst sin egen rätt att förminska andra för deras val. Eller bara, som här, att kalla dem för horor – som en nedsättande användning trots liberalposen – fast de inte ens gjort det valet. Är det att jobba mot stigmatisering av sexsäljare? Nja, snarare samma gamla hora/madonna-spel mot alla kvinnor, sexsäljare eller ej.
Det vider som slutligen får mig att kräkas upp kaffet ur lungorna igen är dock Oscar Swartz kommentar på inlägget:
”Kissie och Foki. Tycker mig ana att det fattas en Suki för att komplettera. Med extra mycket kollagen i plutläpparna. Vem tror att ojämställdhet beror på Mannen efter att ha gluttat på dessa bloggerskors livsvärv och following?”
Jag läste Swartz artikel på Newsmill häromveckan, om den bisarra gromningslagen som diskuteras och det allmänna problemet att män ses som kåta svin på internet medan kvinnor ses som offer. Jag tyckte även om den att det kändes helt rätt i sak trots vissa problem med tonen och argumentationen överlag. Nu får man helt enkelt säga att det är brallorna nere igen, genom att det är just denna kvinnosyn som får män att framställas som kåta svin utan förtjänt respekt på internets raggarenor. Bra grävt dude, lägg dig så skottar vi över. Hopp i bäddad säng.
Hey varför gör du dig till hora, vill du jag ska vara kåtman på det va? Ditt fel då.
Typ så. Dra åt helvete.
– – –
* Där har han för övrigt fel i sak också. Förlåt, men den som har ett så renodlat och medvetet koncept som Kissie behöver fan inte en hjärntransplantation. Hon är en grym jävla hustler.
(Let it be known att det var @TantAgnes som ledde mig till detta ämne. Props!)