Denna gäckande Hanne Kjöller. Ibland tycker jag att hon är smart, ibland vill jag skjuta mig i huvudet när jag läser henne. Morgonen bjöd idag på båda delar i en och samma text. Nå, “smart” var väl att ta i, men rimlig välgörenhetskritik står åtminstone i fokus i ledartexten som tyvärr avslutas med det mer orimliga stycket:
Innan vi skils åt hinner vi växla några ord om barnarbete och odlingar med jätteräkor – två fenomen som man som medveten svensk förväntas vara entydigt emot utan att avkrävas någon idé om hur familjer i stället ska klara sin försörjning.
– Återigen exempel på vad som händer när man tror sig ha lösningen utan att ha förstått problemet, summerar Nobhojit Roy.
Vad barnarbete gäller är det nu bara en klassisk meningsskiljaktighet liberalism/socialism emellan hur man ska förhålla sig, vilken jag inte har utrymme att gå in på (mer än att motståndet mest brukar gälla mot arbete under slavliknande villkor), men den andra: handflatan i ansiktet över frukostbordet.
Det är naturligtvis sant att människor med annars icke-optimala utsikter försörjer sig via odlingar med jätteräkor. Innan dessa odlingar var på plats fanns dock andra människor som försörjt sig på samma mark, vilka väl får sägas vara något mer utsatta än odlingsarbetare i och med den aktiv utdrivningen av dem, ofta genom hot och ibland genom mord, mordbrand eller våldtäkter. I bästa fall med kompensationen att få arbeta för utdrivarna efteråt.
Den principfasta person som Kjöller nog vill framstå som kanske också kunde tänkas beakta att oavsett hierarki i försörjningen är den permanenta skadan på ekosystemet densamma. Men om försörjning är prio ett i ens principuppsättning blir visan en annan förstås. Jag undrar om hon kände samma sak med Saab.
– – –
2 Responses to “Tänk på vårt levebröd!”, sa mördarskövlaren, mördade nån