Jag har förstås redan länkat en gång till Linna Johanssons amningsinlägg, men det blir ju ännu bättre i det hon skrev igår! För är det inte förbanne mig det radikalaste jag hört i år, det att uppriktigt hävda att hon inte alls tänker sätta barnet först. Det är jävligt bad-ass att säga nåt sånt, big no-no att vara en sån mor.
Om jag håller med? Hell yeah, särskilt när praktiken av att det inte gör att man sätter sig själv först heller utan resonerar om saken varje gång, som en redig intelligent människa. Way better than principer och floskler, vilka ju som bekant är big no-no i just min lilla värld. Ja, samt förstås att alltid slåss mot naturen – begreppet, icke tinget.