På annandagen satt vi hemma hos Hallings då jag var där på middag med familjen. Petter pratade om Lunds cykelcirkulation och hur man med hyfsat gott samvete ändå kan ta sig en cykel om man hittar en olåst. Vissa, upplyste han om, anser till och med att om man fått sitt lås klippt nån gång kunde man faktiskt också klippa ett annat lås om man ville, på en likvärdig cykel.
Och plötsligt fattade jag hur det kunde komma sig, när jag förra våren var ute på stan med Molly en tidig morgon efter Nef och hon snodde en olåst cykel, hur någon som jag ändå sett som något av en Skötsamma Tjejen type of girl kunde med att helt glatt bara ta nåns cykel sådär. Hon är ju från Lund!
One Response to Laglöst Skåneland.