Ofrivilligt sluta på topp

[parental advisory explicit content]

Jag är inte den som bangar i tid ska jag tala om. Det är ibland ett problem men vanligen är jag nöjd att få allt det lilla extra även i en dalande kurva. Så när jag tvingas hem trots att jag just kommit igång är jag inte en nöjd Gustav.

Jag var på after work med Sanna L från min gamla Värnamoklass, och skulle egentligen haka på henne och fler på en förortsfest med vin, då Em-B ringde och undrade om jag inte skulle med på Styrbord för Djungeltrummanfesten. Gratis mellan 20 och 21 sa han, och det är väl klart som fan att jag hellre tar ett dansgolv än bara tokfylla, så jag svarade fo shiz och mötte upp med honom istället. För det brukar ju inte bli så bra om man redan vid sju är lite småfull och ska börja bälga vin på det. Visade sig vara ett lyckat drag då man inte bara fick komma in gratis på festen, utan också fick ett par gratisöl på det. Det var såklart bara lite halvfullt då vi kom in, tidigt och så, vi drack mest våra öl och fick vara med i en ganska kaosartad julklappsutdelning med spexiga men märkbart allt mer trötta utdelare. Jag var ändå pepp, hade hunnit dansa lite och känt att det här blir fan roligt, då jag tvingades kapitulera.

Jag hade precis köpt den första betalda ölen och kände att det började kännas konstigt i magen. Så bara en stund senare hade det eskalerat och jag tvingades lägga beslag på den enda låsbara toan på snubbarnas och försökte spy. Inte ens att man var för full, jag var förgiftad eller sjuk. Och inte fan gick det att få upp nåt förrän jag tredje gången varit uppe på överdäck och vänt igen. Trodde ju jag var det enda som behövdes, så jag greppade min halva öl och gick och tog ett glas vatten också, men så fort jag snackat en stund med Em-B och en klasskompis jag tydligen inte känt igen förr började jag bli illamående igen. Halv jävla elva stod man alltså i garderobskön när alla andra i kön skulle hänga in, trängde mig och checkade ut jackan och kom precis med en femma vid Kungsports. Att kräkas i sopkorgen på. Så jag fick hoppa av i skam och byta till nästa sexa efter en hållplats. Jag är i alla fall glad att min debut av vagnspya var under så ordnade former att allt hamnade i soporna, plus att vagnen var nästan tom.

Däckade hemma med en hink vid sängen och oroade mig som fan att jag skulle ha vinterkräksjuka, ha smittat alla, och framför allt inte kunna gå på Ill Bill ikväll. Men nu mår jag fan tippentoppen, förutom den oerhört snopna känslan att jag helt gick miste om en säkert fantastisk kväll. Jag misstänker, men vill inte anklaga, after work-maten.

This entry was posted in vardag and tagged , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.