Why bother

Det är faktiskt direkt pinsamt att någon fortfarande låter sig hänföras av utspel från Liam Gallagher. Men SvD har förstås missat detta och sätter hans fjantiga yttranden i stort fokus i dagens kulturdel. på allvar sitter man och reproducerar rockmyt, och försöker få mig att bli rörd av att Gallagher  halverkänner Blur och bytt hatfokus från direkta konkurrenter till dagens ungdom eller whatever:

…när jag ringer honom har han till och med några fina ord att säga om gamla antagonistbandet Blur.

– Om jag ska vara efterklok och jämföra med sopor som Kaiser Chiefs så var Blur otroliga. Beetle­bum var en bra låt.

[…]

Liam Gallagher säger två ord ­väldigt frekvent under intervjun och det är ”fucking” och ”bollocks”. Kanske sa han det redan när han blev utkastad ur skolan som 15-åring. Sedan dess har han varit känd för sitt häftiga humör och som en kännare av piller i alla dess former.

Rockmyten är lam. Beef är lamt. Sitta och gubbgnälla är förvisso fullt tillåtet och jättevanligt och jag gör det själv, men att lyfta fram det i en artikel är fan tragiskt töntigt. Och så naturligtvis det vanliga underliggande Svart vs. Vitt: Tänk er att det skulle vara typ beefen mellan 50 Cent och The Game. Skulle man i Svenskan göra en artikel på att de hatar varandra? Nä sånt håller ju de där rappargrabbarna på med hela tiden som ett spel för gallerierna, och visst, det förekommer såklart (hej east/west-fejden!) – men vad är då inte Liams gubbtrötta poserande? Antingen gnäller han bara för att han vet att han är slut, eller så är det just ett spel. Eller båda.

– Det är inte min typ av musik, det verkar inte som Coldplays fans har kul utan de verkar helt jävla mentalt störda.

This entry was posted in seriöst and tagged , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to Why bother

  1. l says:

    Vilken trött kritik. Något som inte skulle vara lika trött är just att ge sig på hip-hopposerande. Det är väl just där, framförallt bland sådana som du- som gått från att älska indierocken till att vörda hip-hop/rnb, folk verkligen tycker att det finns något intressant med liknande fjanterier. Lil
    Wayne är ju definitivt lika larvig som liam gallagher på många sätt och tvärtom mot vad du skriver angrips givetvis Liam G mer än Lil W. Hip-hop beefar återges väl oftast som något charmigt, trots att det oftast är trött poserande.

  2. oj… så fel.

    jag har aldrig älskat indierocken (gillat, respekterat, visst, men). jag har aldrig sagt att hiphop har en sundare fixering vid beef och poser. jag har inte sagt flaska om lil wayne heller men det är ju så fucked att försöka ta honom som exempel när vi sällan sett en storsäljande amerikansk rappare vara så obrydd om vad som är ok och inte. poserande, ja. men jag är förstås av åsikten att poserande är närmast oundvikligt och dissar hellre de som tror det är på allvar än de som kör sina spel.

    men rätt har du i att det är ganska gjort att hata på indiemän av högre ålder. synd bara ingen verkar lära sig ändå.

    och hopposerande var ett kul ord. substantiviering av att hopposera eller nåt.

Comments are closed.