Jag sitter på en spårvagn på natten. Jag ska hem till Biskop efter sen föreläsning och några öl efteråt med klasskompisar. Hade tänkt gå på Svanen med Jessie, men vagnarna från Järntorget motarbetade mig och jag bara åt nånstans och åkte hem. Orka.
En snubbe sätter sig bredvid mig i Brunnsparken. Men så blir ett säte intill helt tomt och han flyttar dit med en gång. Det vanliga folk gör, hellre sitta helt själv än bredvid nåt miffo. Jag dåsar till lite till och från på vägen hem, kollar upp vid varenda hållplats men har ingen riktig uppmärksamhet. Så strax innan Vårväders rycker jag till av att en kvinna skriker till i en telefon: …om du vill ha det på ditt samvete! Hon verkligen skriker det alltså, och mannen på sätet innanför reser sig i halvpanik och byter plats. Det är samma man som flyttade sig från platsen bredvid mig.
Och medan kvinnan själv tar sig samman och försöker se så obrydd ut som möjligt (gör det bra, hon var nog nykter, nån på andra sidan luren var nog möjligen förtjänt av skrik), kan jag inte låta bli att tänka så går det om man flyttar sig från bredvid mig till tomplatsen. Man blir skrikt i örat medan jag får glida vidare ensam på min plats.
2 Responses to Vardagssociofoben får betalt.