Det är faktiskt nånting fishy med Almodóvar. Det har jag länge känt, det trissades nog upp som mest efter att jag sett Tala med henne första gången (andra gången fick jag tyvärr halvbacka, jag kommer till det), men först igår blev jag riktigt övertygad om att magkänsla faktiskt smäller högst. Det är alltså inte något riktigt dåligt, men kejsaren är en smula lättklädd. Gylfen är i alla fall öppen.
Det första jag såg av honom var Allt om min mamma. Den har jag inte sett på ett tag, men jag tror den är undantagen. Dock är den lika fucked up som alltid, men jag kommer till det. Anledningen att jag skriver nåt alls är i alla fall att jag till slut såg den där Volver med Link igår, och nu äre spoilervarning och så, men hyfsat gammal är den ju ändå. Det här går i vilket fall bara ut till dem som sett den. Alla som sagt den var så jävla bra.
Alltså, ja, visst. Roligt, som vanligt, ganska rörande, som vanligt, snyggt filmad och fabolous hantverk och skådespeleri som vanligt och alltid. Men vad i helvete människor jag kan verkligen inte köpa att de inte fattade att mamman levde på riktigt och att det i själva verket var den andra kvinnan brunnit upp tillsammans med pappan. Det stod ju skrivet med blinkande neonskyltar. Komma tillbaks som spöke som alla ser!? Skärp er. Ska det vara nån slags jävla magisk realism att de tror så mycket på spöken? Och sen berättas saker som en lång bekännelse som om det var Morden i Midsomer och inte en fan skulle tycka det var ok om some schmuck hade gjort det i en amerikansk film.
Det är en sån sak som gör att man tvingas dumpa manuset man gillar så mycket annars. Det håller bara inte, tyvärr, det blir inte trovärdigt, jag kan inte filma det här, kan du skriva om det på nåt sätt? Det är ju fullkomligt slöseri på andra bra delar i filmen att bara låta en sån stor grej vara med. Realistiskt sett skulle alla fattat och filmen slutat så fort mamman visade sig stå pall för en mänsklig kram. Augustina dessutom, hon borde vetat allt från dag ett efter branden och borde framför allt inte fortsätta tro på spöken som leker sjuksköterska med henne i slutet.
Jag gillar alltså det som är fucked up. Det är väl kanske det som charmat alla andra också, och som vi tycker är så spännande sydländskt eller nåt. Jag gillar hans humor. Jag gillar oftast vad filmerna vill säga, som sagt med lite problem med Tala med henne eftersom jag först uppfattade det som att man skulle tycka det var lugnt med våldtäkt av komapatient (men ändrat mig nu). Det som är grejen är bara att karln verkligen behöver nån som kan säga åt honom när han schabblar. Hur kan man låta honom sabotera allt annat bra innehåll med såna klantgrejer? Hur kan ingen se det efteråt?