Anspråkslöst

Angående nuvarande spår i den shufflade och repeterade spellistan ”Debatten om feminism och jämställdhet” – hitlåten ”Genus, är det någon riktig vetenskap?” – finns väl egentligen bara en sak att säga: Var god beakta anspråken.

De bekanta namn som helst lägger ned hela kalaset, på grund av att disciplinen skulle vara politiserad* eller direkt ovetenskaplig, svingar gärna jämförelser med redan kasserad forskning som frenologi och annat. Bristen på förståelse för samhällsvetenskap och humaniora är uppenbar, då frenologin var en disciplin med anspråk på naturen. Samhällsvetenskapen och humanioran forskar på samhällen, på människan, och det mänskligt skapta. Därtill finns varken förkastande av eller anspråk på naturen.

Att ifrågasätta enskilda resultat och granska dessa mot empirin är självklarheter. Pseudovetenskaperna vi sett genom historien har dock aldrig lyckats samla någon forskningsbar empiri överhuvudtaget. En studie av spöken har anspråk på naturen, men står utan möjlighet att samla empiri om naturen. En studie av spökens betydelse som tro eller fiktion för människan har bara anspråk på kulturen och kan förmodligen hitta data nåt så in i helvete till forskningen. Vill man ifrågasätta disciplinen som sådan måste man förkasta att något överhuvudtaget finns att forska på.

Nu är det ju inte så. Även om man skulle anta att könsroller bygger till 100% på biologi skulle kön ändå ha konsekvenser och särskilda betydelser i samhället. Det handlar ju inte om att förneka naturen som sagt, men vad ska vi ta oss till med alla kulturförnekare som inte ser att de befinner sig i samhället varje dag?

– – –

* Ett tillägg: En disciplin med vilken tung akademisk pondus som helst kan förstås ändå råka ut för politisering. Så även genusvetenskap, lika väl som medicin, biologi, samhällsvetenskap och klassikern ekonomi. Det beror på saker som: vem som ger medel till forskningen; vem som ställer frågorna och hur; hur resultaten kommuniceras; hur de används av tredjeparter. Att detta är problematiskt betyder dock inte att forskningsfältet i sig är att avfärda. Ekonomikritiker på genusälskarsidan får gärna komma ihåg detta för övrigt.

This entry was posted in seriöst and tagged , . Bookmark the permalink.

9 Responses to Anspråkslöst

  1. Talesy says:

    Jag försöker komma på hur jag ska skriva hur mycket jag uppskattar det du skriver och att du skriver det utan att låta cheezy. Tyvärr verkar det inte som om det går. :)

  2. Jonte says:

    Könsrollerna som så mkt annat beror ju på en blandning av arv/miljö. Att förneka det ena är lika löjligt som att förneka det andra. Visst kan man hävda att det ena har större betydelse än det andra men att dogmatiskt förneka biologins eller kulturens påverkan är totalt verklighetsfrånvänt.

    Det finns helt klart vissa evolutionspsykologer som klart nedvärderar kulturens/miljöns betydelse och bortser från den i sin forskning med totalt vinklade forskningsrapporter som resultat. Men jag upplever det som att det finns fler sociologer/genusvetare som helt förnekar biologins roll än det omvända. Åtminstone här i Skandinavien.

    Nu har jag ingen kvantitativ forskning som tyder på det men har självt läst humanoria på Universitet och träffat en hel del sociologer och genusvetare som i princip hånler åt biologiska förklaringar.

    När man ser Hjernevask så är det just det man slås av. Arrogansen och hånskrattet när biologiska skillnader kom på tal. Det är just det som upplevs som dogmatiskt och ovetenskapligt. Att genusvetenskap som ämne är helt legitimt är inget att diskutera anser jag. Vi har kulturellt skapade könsroller och givetvis är det därför nödvändigt att ha ett forskningsområde som studerar detta. Men man kan inte göra det utifrån axiomet att biologin inte spelar någon som helst roll som dom norska genusforskarna var helt ärliga med att dom gjorde. Gör man det blir det pseudovetenskap av allt ihop.

    Biologisk forskning om könsskillnader blir helt värdelös utan ett tvärvetenskapligt perspektiv som tar kulturella och sociala faktorer i beaktande. Det omvända gäller naturligtvis också för sociologin/genusvetenskapen.

    Här i Skandinavien har sociologer varit lite sämre på det än naturvetare om jag ska utgå från mina egna personliga erfarenheter.

  3. Jag håller inte med om att det blir värdelöst utan tvärvetenskapligt perspektiv, men kul att du tar upp det! Saken är ju den att det beror på vad man ska ha den till. Om jag forskar på bara biologi blir tolkningen av mina resultat relevanta främst inom det fältet – tex om det har medicinsk betydelse eller liknande, och då krävs inte någon genusanalys. Eller omvänt med genusexempel.

    Däremot kan det säkert i många fall bli bättre ändå av ett tvärvetenskapligt perspektiv eller samarbete.

    Vad gäller vem som förkastar mest kräver jag en samhällsvetenskaplig studie, gärna med genusanalys, innan jag kan uttala mig. Mina personliga erfarenheter är garanterat alldeles för färgade åt gissa vilket håll.

  4. Jonte says:

    Näe kanske inte i samtliga fall. Men den där norska genusforskaren i Hjernevask som forskade om mäns och kvinnors olika yrkesval och könskodade intressen borde definitivt haft med ett tvärvetenskapligt perspektiv. När samma skillnader finns i alla kulturer världen över och forskning visar på att det kan finnas biologiska förklaringar så är det väldigt oprofessionellt att på förhand utgå från att könshormoner och biologi inte har någon betydelse. Hennes forskningsresultat kommer att bli för vinklade för att kunna tas på allvar, hon utelämnar en viktig faktor. Men visst finns det genusforskning som inte behöver tvärvetenskapligt perspektiv, men det finns samtidigt en hel del som verkligen behöver det.

    ”Vad gäller vem som förkastar mest kräver jag en samhällsvetenskaplig studie, gärna med genusanalys, innan jag kan uttala mig. Mina personliga erfarenheter är garanterat alldeles för färgade åt gissa vilket håll.”

    Vore faktiskt intressant om någon skulle göra en sådan undersökning :-) Skulle vara spännande att se resultatet.

  5. Jonathan says:

    @Jonte:

    Jag tycker Gustav argumenterar mot dig precis i prick i sista bloggstycket (innan stjärnan). Förstår inte varför det skulle vara ett problem för genusvetenskapen att vissa könsskillnader existerar och påverkar vilka vi är. Det förändrar ju inte det faktum att det finns skillnader i hur vi bemöts i samhället pga könet och att det drabbar individer negativt. Det enda som går att kritisera är olika partiers lösningar för att göra (eller inte göra) samhället mer rättvist.

    Lite mindre princip och mer egen åsikt är att jag iofs tycker att eventuella biologiska skillnader egentligen inte är relevanta i den politiska diskussionen. Om en vill tro på att mäns sjuka överrepresentation som förövare i våldsbrott beror på testosteron/annan biologisk orsak så förändrar det inte heller det faktum att vi lever i ett samhälle där mäns våld (framför allt mot andra män) accepteras och rättfärdigas i mycket högre utsträckning än kvinnors våld och att det med all sannolikhet gör att fler män använder våld. Dessutom är det som att se på män som slavar under sina hormoner och instinkter, som djur alltså, och det är lite trist.

  6. Jonte says:

    ”vi lever i ett samhälle där mäns våld (framför allt mot andra män) accepteras och rättfärdigas i mycket högre utsträckning än kvinnors våld”

    Vad har du för vetenskaplig grund för det här påståendet? Jag vågar nog påstå att du har helt fel här. För det första får kvinnor lägre straff för samma typ av våldsbrott som män vilket rimmar ganska illa med din slutsats, för det andra så undrar jag hur reaktionerna skulle blivit om nån manlig mediaperson öppet berättat att han misshandlat sin partner flera gånger som Quetzala Blanco gjorde hos Malou. Det var inte många häftiga reaktioner på hennes misshandel av sin pojkvän. Jag är ganska så säker på att reaktionerna skulle bli mycket starkare om det vore en man som berättat samma sak hur ångerfull han än var.

    Visa mig en vetenskaplig undersökning som visar att mäns våld är mer accepterat så tror jag dig. Jag misstänker att du utgått från att eftersom män använder mer våld än kvinnor så måste det bero på att samhället accpeterar mäns våld mer. Det är precis så man bedriver pseudovetenskap.

    ”Dessutom är det som att se på män som slavar under sina hormoner och instinkter, som djur alltså, och det är lite trist.”

    Vad som är trist eller roligt att tro på har inte heller så mycket med vetenskap att göra. En sanning som är trist blir inte mindre sanning för det.

    Sen är det naturligtvis inte så att man helt slav under sina hormoner och instinkter. För att en man eller kvinna ska tillgripa våld krävs det att något triggar den personen, sen har naturligtvis socioekonomisk status och andra faktorer stor betydelse. Det är som anlag för alkoholism som till viss del är ärftligt. Bara för att du har anlagen är du inte dömd att bli alkoholist, det är bara att du har lättare att fastna i ett beroende än andra.

  7. Nu ska jag bara göra ett par inpassningar här till er, Jonte och Jonathan:

    Det kan vara bra att poängtera att en genusvetenskaplig analys inte måste ta sig an det som ”drabbar individer negativt”, att forska på olika bemötande tex kan man ju göra ändå.

    Sedan gäller ju inte mäns våld mot andra män, i den mån det faktiskt sanktioneras, regelrätta fall av misshandel och dylikt utan tex ideal om en ”fair fight”, att man accepterar att pojkar på dagis är bråkiga på annat sätt än flickor osv. Det kan bli en grund för värre våldskultur, därför är det intressant. Att låtsas som om män uppviglas av samhället att slå andra män på käften är bara onödigt.

  8. Jonte says:

    ” att man accepterar att pojkar på dagis är bråkiga på annat sätt än flickor osv”

    Jo men gör man verkligen det? Bara för att pojkar bråkar mer behöver det ju inte bero på att det accepteras mer. Det KAN vara en orsak men man kan inte låsa sig vid såna förklaringar. Jag minns att vi blev tillsagda hela tiden när vi bråkade på dagis och skolan. Numera är ofta lekar som ”Herran på täppan” nåt som dagispersonal aktivt går in och stoppar när pojkar vill leka sånt.

    Att det sen finns mer krigsleksaker för pojkar än för flickor går knappast att förneka men det kan ju ha att göra med att det finns efterfrågan på det.

    Jag gillar inte när man låser sig vid vissa förklaringsmodeller även om det är biologi (som vissa amerikanska evolutionspsykologer gör) eller kultur (som dom norska genusforskarna). Då luktar det politiserad pseudovetenskap.

  9. Jag nämnde det iofs bara som ett helt höftat exempel på en nivå som alltså inte handlar om ca livsfarligt gatuvåld.

Comments are closed.