Därför hatar jag Mannen

Den löjeväckande intervjun med Eric Amarillo (sågat i Pillow Talk) var tidigare lågvattenmärket i DN Insidans manlighetstema, möjligen i konkurrens med uppsamlingen av läsarreaktioner. Men inget av detta var förstås direkt från DN:s röst. Amarillo och läsare kan stå för sig själva. Men som helhet – har det inte visat sig vara ett ganska pinsamt spektakel?

I bästa fall av välmening. Men så är det också i välmening man egentligen ser den värsta varianten av sexism, precis som när det kommer till postkoloniala rasistiska idéer. “Därför gillar vi mannen” är temat i dagens del, “idag frågar vi elva kvinnor och en man: Vad gillar du mest hos männen?”. Och är det inte ganska mycket som att fråga vad vi gillar hos “negern”? Mannen är modig/jämställd/annorlunda! Den svarte är en glad och härlig kille med ett väldigt rytmiskt bäcken!

Det är vemodigt att se Mats Strandberg (som säkert utfrågats som en inkvoterad gay guy som väl måste gilla män?) berätta att han blir lycklig av straighta medvetna män. Så fint svarat på en efterbliven fråga men i sammanhanget ändå slöseri på bra kille. För det går inte att svara något rimligt, om vi ska försöka ha lite allvar i “mansfrågan”. Vad vill man ens få ut av en sådan fråga. Vilka svar ska vi få? Fundera en stund på detta: En artikelserie där män ska tala om vad de gillar hos kvinnor. För att avgöra hur kvinnor ska vara.

[paus för skräckvision]

Jag kräver inte någon fullständig upplösning av könsroller på en gång, men åtminstone att man kan bruka allvaret att inte hela tiden fråga sig “vad kvinnor vill ha” för att ta tempen på mannen. “Kvinnor ger blandade signaler”? Så vad spelar det för roll? Och alla upprörda röster över mäns ihopbuntning i this and that av dålig natur – kan ni inte se hur tema “Jag Älskar Mannen” är kollektivisering av värsta sort? Oavsett hur man motiverat det. Män vs. Kvinnor är överhuvudtaget den mest långlivade kollektiva ihopbuntningen som existerar.

Alla dessa gånger man försökt förklara för män som proklamerat hur de älskar Kvinnan, men egentligen menat att de tänder på kvinnor (och i ärlighetens namn bara vissa – vilket är okej!), att det är både sexistiskt och självljug. Att jag glömt att tillägga hur samma tendens om Mannen med stort M vore samma sak. Själv hatar jag Kvinnan och Mannen ca lika mycket. De är båda fantasifoster utan plats i ett verkligt samhälle.

Den enda frigörelsen är att sluta våndas över hur man ska vara som man.