Jag tycker att det är lite synd att nästan allt som skrivs om den helt uppåt trädtopparna skogstokiga domen mot mangasnubben med tecknad barnporr gör en sån sak av att han skulle ha det till research och inte var pedo. Inte lika mycket i all åsiktstext då, men i vartenda nyhetssammanhang (och i själva försvaret vilket är ännu dummare). Jag hade nästan önskat att han var pedofil 4 real istället. Pöbeln hade kanske rasat men det vore ändå bättre.
I en störtlöjlig reklamfolder från Sverigedemokraterna som trillade in i brevinkastet hos oss häromdagen får man se att en huvudparoll för partiet är att offentliggöra pedofiler för allmänheten. Det är faktiskt lite samma grej. Rädsla rädsla rädsla och finns pedofiler i samhället är det bäst för alla om man gör sig av med dem, tycker de som lever i skräck. Men om det existerar någon tickande bomb i tillvaron är det fanimej rädda motherfuckers och inte pedofiler.
Kärnfrågan är att övergrepp inte skett. Det hade inte skett ens om personen hade bilderna i en kåtmapp. Det är där saken ska behandlas och där är det bara att välja om vi ska lagföra perversion eller handlingar i första hand. Potentiella brott eller faktiska brott. Tänk om saken fått ställas på sin spets i full hardcore.
One Response to This is not hardcore