The våldet i samhället

Eftersom jag alltid hatat inställningen och tugget om att saker blir värre och värre, yadayada hårdare samhällsklimat och brott längre ner i åldrarna, är det jävligt fint att se rubriker som denna i DN. Grovt våld i skolan är alltså inte på uppgång utan har varit detsamma åtminstone sedan 90-talet*. Till skillnad mot vad man kanske kunnat tro i och med exempelvis GP:s frekventa artiklar om bötning, som verkar ha blivit en allmänt känd term och företeelse på sistone.

Det som är så illa med olyckskorpande rapporter är ju nämligen det enkla att om vi får ett hårdare samhällsklimat får vi det genom attityderna som skapas när folk börjar bli rädda för varandra. Fear -> The Dark Side, herregu, man kan väl i alla fall komma ihåg det från Star Wars som ändå är på allvar vettigt? Att våldet ökar är en typisk sån sak som används i främlingsfientliga haranger på mitt vårdjobb, nån som börjar rapa siffror från ingenstans som är omöjliga att kolla och du vet klassikern att invandrare skulle stå för majoriteten av brott och att det alls skulle finnas en korrelation mellan ökad invandring och brottslighet. Och man ba whut har vi ens en ökad invandring. Jag vet förstås inte, men det är något som jag får höra ihopklumpat med den inledande klyschan.

För att ordentligt tala om saken kan jag konstatera att Brå ändå visar på en ökning av anmälda brott. Men så har vi ju detta:

Det kan emellertid konstateras att den kraftiga ökning som statistiken över anmälda brott uppvisar inte får stöd av de alternativa datakällor som finns att tillgå när det gäller olika brott mot person, i synnerhet våldsbrott. Varken självrapporterade uppgifter om utsatthet från ulf eller statistik över antalet inskrivna i slutenvård från Socialstyrelsens patientregister – två källor som fångar upp såväl det lindrigare som det grövre våldet – indikerar att det har skett någon ökning i utsattheten för våld under 1990- och 2000-talet. Enligt flera specialstudier har inte heller det allra grövsta och dödliga våldet ökat under de senaste decennierna (se kapitlet Dödligt våld samt Granath 2007). Däremot ger levnadsnivåundersökningarna indikationer på en svag ökning i utsatthet för mer lindriga våldshändelser »hot om våld och något våld« i ett längre perspektiv (för en mer ingående redovisning hänvisas till kapitlen Misshandel, Misshandel mot kvinnor och Dödligt våld). Trots att nämnda källor har sina respektive brister talar resultaten sammantaget för att den ökning som visas i brottsstatistiken när det gäller brott mot person till större del är ett resultat av att allt fler brott upptäcks och kommer till polisens kännedom. Detta beror sannolikt främst på att toleransen mot vålds- och sexualbrott har minskat i samhället.

Det är också något som lyfts fram i sammanfattningen av kapitlen om misshandel och dödligt våld. I den senare finns även gobiten: Dödligt våld begås mer sällan mellan personer som inte känner varandra. I drygt 70 procent av fallen känner de inblandade varandra sedan tidigare, antingen som familjemedlemmar eller så att de är bekanta med varandra på annat sätt. […] Risken för den enskilde att bli överfallen på allmän plats är extremt liten. Denna risk har heller inte ökat. Det dödliga våldet som begås av ungdomar i åldern 15–19 år har inte ökat över tid. (Mina tjockbokstäver.) Här finns hela kalaset att kalasa på. Var trygg – bli snäll!

– – –

* (i Brå:s egna artikel läggs dock mer fokus på att det är i samband med mobbing som våld alls förekommer, vilket väl mest är ett stort duh för mig)