Jag har gasspis. Det är väldigt käckt och bra, ugn som blir varm på stört så inga tider att vänta krävs. Oh så spontan man kan vara. Men det är ganska svårt att vara spontan när värden valt att byta gastyp och sen skickar inkompetenta snubbar att konvertera allas spisar, såna som helt glömmer en bunt hushåll och vi är ett av dessa och man står med lång näsa även dagen efter man sett tjänstebilen parkerad utanför. För det är ju då man efter att ha satt en deg till lite bröd inser att man är dum i huvet som glömt att det enligt lappen vi fick var förbud på användning av okonverterad ugn. Spisen fine, men med bonanzalåga. Ugnen ett inferno. Jag testade, hur illa kunde det vara. Illa. Slängd deg i soporna vafan alltså.
Och när vi efter en veckas undrar ändå ringt och kollat läget och de skickar en snubbe som inte ens har med sig rätt grejer, då får jag höra av snubben att det kan bli en knall om för mycket gas kommer ut innan man tänder. Ja en mindre explosion, säger han, luckan och eventuell mat flygandes från ugnen. Bara för att jag fnissar lite åt möjligheten att spela in lågbudgetaction i köket betyder det inte att jag undviker att vara lack när ännu en vecka gått och inte nåt har hänt och jag vill baka och göra lasagne, snart är det utgånget bäst före på min keso som jag ska ha i och vafan alltså.
9 Responses to Stillsamt inferno