Slow summer nights

Även i vansinnesregn som kommer i skift måste man ju kalla det för sommarkvällar fortfarande. Bara augusti för fan. Det ligger post i mitt kök när jag kommer hem på morgonen som signalerar terminsstart (sista vändan! sen kört! graaah!), men det är ännu bara augusti för fan. Mitten.

Jag går och håller på de sista pengarna. Jag jobbar två kvällar vårdish för att ha lite säkerhet att kanske låna av någon, om det skulle krävas. CSN, GU och nya månadsskiften där hyra ska in är inte riktigt kompisar. De vet inte någon av dem vad de andra två sysslar med egentligen. Jag står bredvid som en innocent bystander. Men jag är inte så orolig.

Så jag tar mig direkt till stan efter första jobbkvällen. Sveper två öl på hak med Pontus och ställer mig i kön till Colors på Nef som jag vet kostar 150 för kvällen eftersom de är star-struck och har tagit dit Diplo. Jag är där för färgen rosa, men han är säkert bra också, tänker jag. Vi inser att kön faktiskt tar slut redan vid uteplatsen och gläds, men sedan kommer skyfallet och vi må stå längst fram och mitt huvud och framsidan av kroppen må vara under vakternas i panik ditburna storparasoll, men min rygg är ett vattenfall. Jag gläds igen ändå, min tröja jag kunde haft på mig är istället torr i min väska som också hamnat under parasollet. Och vi kommer in, och min tröja kan vridas på en halvliter vatten men jag byter till väskans och den blöta viras in i jackan och hålls utom fara för min kamera där i väskan i garderoben. Mina byxor, ja de skulle väl ändå svettas på.

Och det är ju helt sant, fyra timmar dans rakt av, Diplo levererar och jag får till och med köra hårt till Watch my feet (oväntat) och Calabria (ganska väntat) och när det stänger har man dragit över tiden så glappet passar perfekt för mat på BK och språngmarsch till första vagnen, och 5 timmar sömn går alldeles utmärkt att jobba på när det gäller avdelning Slooooow. Jag spenderar de sista två timmarna på jobbet under torsdagen med att se på teve och de första två med att snacka med Björn.

Visst är det lite Limbo här nu. Men Meph har kommit hem och pekat ut var borren finns (easy, men orka leta) och ska hyllorna inte upp snart eller? Kan hon dra igång fondvägg i köket med en gång kan väl jag mäta lite, borra, skruva, stapla skivor?

Eller ska jag blogga bort en dag till?

This entry was posted in vardag and tagged , , . Bookmark the permalink.

One Response to Slow summer nights

Comments are closed.