The Wackness

Nog för att jag gått i clinch med Ekis Ekman förr, både på bloggz och i frukostsamtal, men den senaste texten för DN är synnerligen wack. Nå, nu har ju Niklas Hellgren redan gått igenom det där på ett grundligt vis, och mycket bra förstås, komplett med ifrågasatt teorianvändning. Men som tur är lämnas ändå lite plats för mig att inflika det jag främst störde mig på.

För på ett sätt håller jag ju med Eken, det är ju inte helt obekant vad jag anser om underdogism och denna ständiga positionering som att man är tystad. Inte heller är det, får jag anta, helt obekant att jag nog använder mig av det själv i viss mån. Det är nämligen jävligt lätt hänt, både för att det fungerar och för att det faktiskt på allvar lätt känns på det sättet. Där fanns alltså inte det jag upprördes över, däremot hur hon pekar ut det som trend eller gör det till något som används av vissa utpekade tidskrifter.

Sedan kommer, angående dessa utpekade, lite mer specifik kritik som jag också till viss del håller med om vad gäller media i allmänhet mer än dessa två. Hon skriver: Sex utgör det perfekta verktyget. Inget ämne återkommer så ofta i tidskrifter som Arena och Bang som sex; trots detta sägs det aldrig något om det; hur vi har det, hur vi känner. Sex som det förekommer där har inte ett dugg med sex att göra. Det representerar ett tacksamt och tänjbart sätt att utvidga positionen som marginaliserad. Det är väldigt sant att sex diskuteras på ett sånt sätt men är det utpekade tidsskrifters, eller annan grupps, verk eller fel? Hell no. Vi är dessutom en hel del som jobbar på det där med hur sex kan omtalas och omskrivas. Men inte där min ilska vilar heller.

Nä, det som utgör denna absoluta och karga wackness i hennes svada är förstås avfärdandet av att debattera en debatt. Jag blir så oerhört paff av att läsa en text av någon med feministisk syn på saker där saker som diskurs och vad som får uttalas bara kastas åt sidan och kallas oviktigt. Helt paff.

Det första som slår mig är att en majoritet av numren har själva debatten som tema. Det handlar inte om religion, utan om ”religionsdebatten”, det handlar inte om slöjan, utan om ”slöjdebatten”, det handlar inte om kvinnorna eller ens om feministdebatten utan om ”vart feministdebatten tog vägen.” Nummer 1/09 ägnas åt att 22 feminister får svara på frågan ”Varför är det så tyst?”.

Att Sveriges ledande forum för samhällsdebatt står och ropar: ”Var är debatten?” är ju något oerhört underligt; ett tecken i tiden som måste undersökas närmare.

Arena för således en metadebatt som handlar om debatten – men tror sig samtidigt vara utanför den.

Klart som fan de inte tror sig stå utanför den! Men vilken funktion fyller det att hela tiden påpeka att man är deltagare? Kan inte det räknas som oerhört simpelt grundantagande som vem som helst kan göra?

Positionering är inte ointressant. Eken igen: I Arena rör man sig i en abstrakt värld full av minerade positioner, där den som inte är väl bevandrad alltid riskerar att gå på en mina. Ja precis, och just därför ska vi tala om positionerna. Den abstrakta världen är inte overklighet, minorna har samma sprängkraft som allt fysiskt, och bara för att varje debattör intar en position genom detta, hög eller låg, gör det inte värdet av att analysera övriga fältets positioneringar mindre. Det är dessutom bland de värsta av myter att det skulle vara något diskvalificerande i att tala om en klass man inte tillhör. Rent farligt. Klassförakt neråt är som bekant ett rött skynke för mig. Men glöm aldrig klassföraktet uppåt som helt tär ner och gröper ur de faktiska poänger som kan komma ur exakt hur arroganta analyser du vill (vilket de oftast inte är). Så jag skriver i ännu ett inlägg: Fuk dat.

This entry was posted in seriöst and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

5 Responses to The Wackness

  1. Pingback: Utanförskap – vägen till talarstolen « Ozymandias Suspensoar

  2. Ivar says:

    Tycker nog att Kajsa Ekis Ekmans artikel är rätt mycket bättre än wack.

    Att debattera en debatt är självklart inte dåligt per definition, men hon har läst ett helt år av Arenas tidningar. Det har länge funnits en trend att diskutera människors position istället för att bemöta sakfrågan. Arena är ett särskilt lysande exempel på den debattekniken.

    Vägen ut ur dessa intrikata minsystem är att vara mer materialistisk i sin världsåskådning. Allt handlar inte om tolkning och språk. Man behöver inte förkasta diskurs och socialkonstruktivism helt för det. Men hur man än ser på exempelvis slöjan så finns det utsagor som är sannare än andra om orsaken till bruket. Det handlar snarare om svårigheten i att utröna det, än att hitta ett sätt att beskriva bruket som tillfredställer någon politiskt korrekt ideologi.

    Jag har läst flera inlägg av dig nu där du tycker att tidskriften, personen eller gruppen ifråga inte ska beskyllas för något som helst. Jag håller med om att Arena får för mycket ovett i Ekmans artikel, när det snarare handlar om en trend som genomsyrar hela samhället och inte vara ”vänstern”. Däremot har jag svårt att se hur du vill svära Arena fria från kritiken? Det verkar som att du hela tiden vill rikta blicken mot ”the system”, mot något större. Risken med det är att alla blir just offer för något utom deras kontroll. Kanske ligger Bang och Arena dig nära om hjärtat? Annars är det väl vanligt att man granskar tidskrifter just som Ekman gjort. Är det inte ett effektivt och bra sätt att plocka upp samhälleliga trender på?

  3. Nämen. Nej.

    Alltså jag kan verkligen fatta att det är mycket jag skriver som typ friar alla från all kritik. Jag är lite militant pragmatisk på det sättet. Men jag menar verkligen inte att det finns nåt ”System” över alltihop. Däremot många system och många saker som gör folk och saker till vad de är och vad de gör.

    Det finns gott om bra poäng i Ekens text, mycket grundmaterial i den hade kunnat bli fem andra och bättre texter. Men så mycket i den som jag tycker är wack för att allt blir wack. Jag tycker hon kräver av Arena och Bang att vara något de inte känner för. Varför ska just de vara forum för dessa eventuellt mer sanna aspekter? Kan inte meta som inte hycklar om saken få låtas vara meta?

    Thats mah problem.

  4. Jag har en till kommande text om detta också, men tillsvidare ska jag faktiskt sno ett citat från dig kommenterandes ett annat inlägg här: ”Som outsider har man inte alltid det sämre perspektivet.”

  5. Ivar says:

    Haha, right back at me :-)

    Jag tycker det här med utanförskap är intressant på fler sätt. Det är ju ett narrativ som använts länge för att symbolisera insikt. Moses ned från berget, Jesus tillbaka från öknen, riddarna som tvingades gå in en och en i stora mörka skogen när de skulle hitta den heliga graalen osv osv. Undrar om det är så nytt egentligen.

Comments are closed.