paparkaka/Blogg

--- sön.29.juli/07 ---

Samma sak som förra helgen, sjukt mycket på en gång. Men nu var det i alla fall inte planerat att klämma in en galen kväll mellan Glorrish och Sjuhäradz, egentligen tänkte jag ju bara chilla hemma och vika skivomslag och se på dokumentären om P.O. (men den kanske finns på SVT:s webb-tv om jag har tur).

Men first thing's first.

Nej, last thing förresten, klart man börjar med festivalen.

Alltså, det visade sig vara långt mer förödande för tillströmningen än väntat att krocka med Hammerfall. Varenda jävel på området gick fan omkring med fula HF-tischor, noterade jag rätt snabbt, och när de körde igång var alla alla alla där. Men vad ska man säga, det är ju small town och så, klart folk gillar sin power metal.

Jag hade i alla fall en sjukt trevlig scen nere i en grop (ja! for real!) med en liten catwalk längst fram som man kunde gå ut på om det inte kom nån liten skur just då. Och nya låten är fan bäst, jag är så nöjd så det fattar ni inte. Men det var kanske lite förhastat att köra tretaktish för den känns inte som en live-låt egentligen. Så länge jag inte får nåt nytt inspelat är det ju dock enda sättet att boasta med sin nya skit, det börjar onekligen kännas besvärligt att kränga en EP från 2005 när man kör 80 procent nytt numera. Också det enda riktigt störiga med gårdagens lite glesa publik: jag fick inte ihop cash att köpa new shoes med.

Vilket gjordes mer störigt av den låååånga vägen hem sen. Och dyra. Västtrafik+SJ är anus/Jag är ett miffo. Hade jag varit smart hade jag köpt en obokad biljett i förväg aktuellt datum, så hade jag kunnat bestämma mig för att antingen stanna kvar eller dra på natten i vilket fall. Bussen gick ju efter kl. 00 liksom. Nu istället en stängd vänthall, såklart, och 1) dyrare med kontant på bussen, men värre: 2) byte till helt ny buss i B-town och således två olika biljetter och dubbla dyrare resor (vadå? köpa för hela resan på första bussen? trodde du på det själv att det gick eller?).

Gaaah, det var alltså inte nog med att min väntetid i B-town var tvååå timmar (på natten! i regn! med Borås uteliv överallt in your face! fast kudos förresten, ni verkar ju ha lite uteliv ändå, jag blev imponerad). Och bussen mellan Uhamn och B-town lyckades jag förtsås bli extra rippad på genom att betala en vuxen istället för student/ungdom, jag var alldeles för blöt och grillad i huvudet för att inse att det förstås gäller samma shit på natten som på dan med såna bussar. Och det är inte mycket pengar men man blir ju bara så irriterad, på sig själv mest. Reseersättning får jag ju inte förrän next month.

Haha, det här är ju en rant om jävliga hemresor. Jag ska ta det vidare, nej, från början faktiskt, du får här resvägen och tider:

Uhamn > B-town: 00.45-01.35

Inslag på resan: Fulla bönner med äcklig mat i folieask. Jag dåsar till och är yr i huvet när jag ska av sen. Väntetid alltså två timmar. Jag driver omkring den första av dessa, ser helt nya delar av stan man aldrig brydde sig om när man pendlade. Läser lite Blanche och Marie i kass belysning på busstationen den andra timmen. En snubbe frågar mig om jag ska med bussen tio minuter före avgång, inser sedan att han inga cash har och kort lär de inte ta. Han frågar om bankomat. Närmsta jag vet är lååångt bort (i alla fall om bussen går om tio), han frågar om jag har cash, och jag har naturligtvis bara kvar till mig själv efter rippen på Uhamnsbussen. Men nån annan snubbe kommer också, och han har, så det är chill.

B-town > Göteborg: 03.22-04.14

Sista vagnen hem från brunnsparken: 04.05. Nämen oj! How 'bout that? Jag driver omkring en timme istället för att gå hela vägen hem som annars kunnat funka. Men stan är ju lite rolig såhär på söndagmorgonen, folk är på väg hem, folk småhånglar i portar, folk har galen fest mitt på andra lång. Det är ljust, jo, jag gillar det, jag är bara lite trött just här. Sen plankar jag hem kvart över fem från Domkyrkanhållplatsen och jag lägger mig och det är så jäävla skönt.

Men annat gjort på festivalen också: Silversystrar hade också kass uppslutning i början. Jag stod ensam (ja, helt!) längst fram ända tills de började. Men folk kom förbi och stannade och det var fan skitbra. Jag blev sjukt peppad också, natürlich, och kunde inte hålla mig från att gå fram och snacka lite och hypa min spelning (jag var ju tvingen att arbeta dit folk liksom). Men de skulle dra, så jag gav en skiva istället.

Sen såg jag en del av Avatars spelning, jag hade inte hört dem innan, men de var väl lite som äldre In Flames skulle jag säga. Riktigt bra i alla fall, jag satt med en öl på enda serveringen först och såg/hörde scenen därifrån, det lät bra så jag kunde inte låta bli att gå bort och lyssna på riktigt sen.

Inte heller låta bli att knöka mig längst fram och headbanga lite med långhåriga Uhamnskids. Ja, nån låt i alla fall, man vill ju ha nacken kvar sen.

(Ulricehamn är för övrigt jävligt fint, det ska sägas.)

- - -

OK. Det finns en torsdag också. Och en fredag. Jeez, jag kanske ska undvika Glory nästa torsdag men... ja, vi får se. Man bör ju sluta på topp i alla fall, det var så in i helvete kul. Det där utlovade sextemat var väl kanske inte helt spektakulärt, men bättre än den gången det var Miami Vice i alla fall. Mest yttrade sig temat som nån metallstaty av en brud i brygga, och en uppblåsbar kuk (badkuk!) på närmare två meter, båda fanns på dansgolvet vid DJ-båset (som var lite underligt omplacerat, trångt blev det).

Och så gurkor i snören från taket på första utedäcket. Folk härjade med dem rätt mycket, tur de var inplastade, för jag kom just på att jag åt en av dem senare.

Men ja, det var bra musik som vanligt, jag var sjukligt danssugen, jag träffade mycket folk och jag hade vansinnigt trevligt efteråt också. (Haha, J-O-V! ditt långsamma avlägsnande alldeles utanför båten efter stängning var priceless! jag önskar jag var lika smooth när man borde hålla sig på avstånd men jag är ju som sagt ett miffo.)

När jag vaknade på fredagen och Aron låg och var sjuk var jag på ett sånt rysligt bra humör och kunde inte låta bli att glatt-humör-tracka honom och pumpa Dr. Dre och Craig Davids allra sliskigaste på hög volym samt vara allmänt fnissig i långkallingar och gårdagstischa.

Sen drog jag ut på stan i samma gårdagstischa without a care in the world och skaffade fina fina fina färgtryckta dagfestflyers! Jag kommer vara lite snålare med dessa än de tidigare, nu har de ju faktiskt kostat pengar. Webversionen är ändå snyggare så den kan alla avnjuta ändå (vad är det med pastellfärger och aldrig bli lika bra i tryck!?).

Och så skulle jag ju vara hemma. Men jag blev ju så sugen på en vända till King's Head, den där gruppen på Fazebook har fan skadat mig, så jag snackade lite med Pedram och lurade med honom, en kusin och en kompis att haka. Efter några fördrinkar på Postgatan och lite gammalt Lemmings- samt Wacky wheels-spelande.

Sen var det dimma och Texas och Long Island ice tea och när jag, faktiskt med lika glatt humör som dagen innan, segade omkring igår morse kunde Aron tracka mig tillbaka och fnissigt påpeka att jag minsann luktade som en liten alkis. Passande då att hans pappa skulle komma och plocka upp honom till Hudik just då.

Lång dusch på det, således.

Och idag kan det sägas att det känns liknande, fast utan sprit, tack och lov. Nästa utgång får bli en med dans igen, det blir mindre supa så.

Fröken B i Silversystrar. Fick tyvärr ingen bra bild på båda.

Sångaren var jävligt i gasen.

Cookie monster.

Samma scen jag spelade på, Varggropen, det här var en kille som öppnade med svensk tolkning av Dancing in the dark på ukulele, fast egentligen var han poet. Bra, men jag var tvungen att sticka efter halva för att åka på dryga nattäventyret.

statistik, serier:	tot. minuter:
green wing s1e05, housewarming party	ca 50 min.
statistik, läsning:	tot. sidor:
boken om blanche och marie ca 50 s.	ca 50 s.
	[regelverk]

taggar:

ego, klagan, rant, supa, krypto.