Om vi då skulle säga att man konkurrensutsatte annars offentligt. Sjukvården, är väl närmast till hands, sen kanske skolan. Alltså på riktigt, som det verkligen är tänkt i en sådan liberals huvud, inte det där vi har nu med inga vinster please. Då skulle vi alltså ha att göra med två påstådda fördelar. Låt mig nu titta på dessa. Jag uppehåller mig till vård som exempel.
1. Konkurrens ger effektivitet. Här inkluderat snabbare vård, bättre vård, såna grejer. Yay to the people, här skall födas fler barn och fås folkhälsa och välstånd.
2. Konkurrens ger bättre betalt för anställda. Varför sätta facket eller statliga ingrepp som metod för att höja kvinnolönerna när en konkurrensmarknad skulle ge de stackars sjuksköterskorna bättre betalt mycket lättare och snabbare?
The obvious krock i logiken för en socialist mastermind som jag: Har vi inte en konflikt i att vinster och kvalitet pressas, och att lönerna samtidigt höjs för arbetskraften? The obvious svar från en avreglerardjävul: Nej serru! För konkurrens ger effektivitet som tas från andra håll, smarta lösningar konsultways och annat, och vi ser kakan växa för alla att dela på. Och jag säger dumjävel. Vi har förvisso en viss historisk triumf för marknadsekonomi här – effektivitet är faktiskt en liten pinne att peta planekonomin i ögat med – men det kommer oavsett nivån på ev eventuellt växande kaka vara helt åt helvete att påstå höjda löner för ett kvinnodominerat yrke. Jämförelsen görs nämligen med fel kontrollgrupp.
När man lyriskt pratar om hur konkurrensen kommer höja lönerna jämför man med näringslivet. Såklart, eftersom det är arenan med systemet man vill åt och kanske det enda andra som existerar för en jämförelse. Men inte fan jämför man lägsta rang med lägsta rang. Så det som faktiskt skulle hända är att läkare får bättre betalt. Sjuksköterskor får säkert i en hel del fall bättre betalt. Men där vi verkligen ser kvinnodominansen, och har den lägsta kasten, är bland undersköterskor och vårdbiträden. Människor snackar fortfarande om sjuksköterskor när de talar kvinnounderbetalningsblabla, men de är ju inte i botten! Och i helvete att de skulle få det så mycket bättre, ens om man verkligen har lite brist. För det har vi haft på en massa saker i näringslivsposition och det är möjligt att det är lite ökning vi snackar men de är fortfarande sin branschs… ja… telefonförsäljare? Lagerarbetare?
Medan det som alltid sätts som nån slags nivå på vad en vanlig arbetarlön ligger på är industrifolk. Sånt jävla skämt det är, Volvo-kris eller inte snackar vi faktiskt redigt betalt om man jämför. Om man jämför riktigt, that is.
– – –
(Det ska noteras att jag är väl medveten om att sjuksköterskor ändå kan sägas vara underbetalda när man tittar på utbildningsinvesteringen som motsvarar vilket fetyrke som helst “för män” och ändå ger jack shit. Men det var hur vi talar om saken, och vilka som står below, jag ville behandla nu.)
2 Responses to Några ord till avreglerare.