Bli trött eller lacka. Vanligt dilemma chez Gustav. I dagens GP berättas om en man som ska utvisas till Irak/Kurdistan trots att han har eget företag och allt. Och man läser artikeln och förväntas bli upprörd att det inte görs speciella regler som tillåter de med jobb att stanna etc. Medan jag, som sagt, bara blir trött eller lack.
Faktiskt, mest lack. Om man börjar fästa vikt vid jobb eller inte, har man för fan börjat i rövänden av frågan. Vad det kostar oss att vara schyssert. Knulla det. Jag vill inte ha ett samhälle som accepterar (“tolererar”) utbölingar så länge de kan användas som skitjobbsarbetskraft/lönedumpningskraft, jag vill ha ett samhälle som fattar att människor som flyr tas emot för att man ska. Och vad händer med alla de som inte har egen försörjning, ska vi tycka det är ok att kasta dem tillbaka till krig och misär? Har vi börjat i den änden är det ju så det blir.
Att nånstans reflektera över kostnad, att diskutera kostnad, det är inte nåt att förkasta i sig. Men fan inte början.
2 Responses to Ställ frågorna rätt om du vill ha bra svar.