Jaha vad ska man nu oroa sig för? Poäng inne för terminen som gick, pengar inne för terminen som kommer. Tja, kanske ska man oroa sig för just terminen som kommer. Redan är igång menar jag. Det kan bli tufft, jag märker att höstens franska i jämförelse var light light light.
Men fan om det inte fortfarande är kul med grammatik. Nog för att läraren har squeeky voice, och nog för att det kommer bli mer krav på kunskap om allmän grammatik, men är man nörd så är man. Hon får dock gärna chilla med att kalla språk för “slarvigt”. Gillar inte sånt. Jag är på för att tänka strikt grammatiskt och vad som i den världen är korrekt, men ordet slarv förutsätter att man borde prata på ett annat sätt. Det borde man inte.
Tråkigt nog har vi Umbridge även denna termin (har jag inte dragit den liknelsen? hon är i alla fall sjukt lik skådisen i HP-filmen, och beter sig likadant). Hon är fan inte kul. Men ansvaret för delkursen är i alla fall inte endast hennes så det får gå an. Precis som alla andra lärare som är vardagsonda och kör med favoriter gillar hon av nån anledning mig. Jag är en sån freak-magnet.
Och som vanligt försummar jag hårdplugg med exempelvis spontana resor till Backaplan med Yoho. Hon pyntade vagnen hem med nyköpt blomma.
– – –
Film. Festivalfilm nummer två har insupits, nämligen Låt den rätte komma in. Jag kallar mig inte besviken, men det var lite fegt att inte visa de äckligaste grejerna med pedofilen (fattade man ens att han var pedo om man inte läst boken? tell me!), och nog kunde man inkluderat lite fler bortkapade grejer för ett bättre resultat, exempelvis dealen med mobbarbröderna. Men sitter man inte och jämför är man nog nöjd. Meph var det i alla fall.
Mest nöjd var jag själv med att en liten språngmarsch till brunnsparken efteråt lönade sig, vi hann med sista vagnen hem.
Applicera vardagsskrock på reklam. Smooth.
One Response to Enter fas II