Sova isär

Med anledning av det roliga projektet Vecka 6, igångdraget av Tanja Suhinina, tänkte jag också peta ned någonting på veckans tema, som är ”sova ihop”. Och då menar jag bara sova (nästan). Pass på nu för 80-talsreferens!

I filmen En fisk som heter Wanda befäster man John Cleeses rollfigur Archie som uttråkad man i trist äktenskap via en scen i hans och fruns sovrum – där de har separata sängar. De har praktiska nattkläder och trivsamma läslampor och hela köret. Säger godnatt och släcker i varsin säng. Poängen är att det inte bara ger att de sover för sig. I princip vill man med separata sängar också säga att det inte knullas i relationen överhuvudtaget. De är så långt bort från varandra! Hur ska det då bli knulla?

Javisst, den mest smidiga ingången till ligga (redan avklädd + redan vertikalläge + varmt och gosigt osv osv) blir förstås åsidosatt när man inte sover ihop. Men är det bara där man knullar? Och har man blivit tråkiga ens om man faktiskt inte knullar? Dessa hakar fattar man ju med lite eftertanke men ändå är separata sängar, för att inte tala om separata sovrum, något som kan ses som riktigt underligt i sammanhang med monogama par. Något som i bästa fall hör högsnarkande medelåldersplussare till. Det finns dock fler som har svårt att somna med andra i sängen, eller rummet, än bara de som härjas av partnerns snarkande.

Jag gillar i och för sig själv att sova med andra. Men jag kan ju lätt vrålsomna på ett par minuter, något många har svårare med (i ett av de allra första inläggen i denna blogg skrev jag till exempel att jag nästan uteslutande varit ihop med folk som haft sömnproblem). Lika väl har jag mina egenheter när det kommer till saker som sovställning eller temperatur i rummet, som inte alltid är rätt matchning ihop med någon annan. Ibland har man dessutom sina olika perioder själv för vad som är bäst sovklimat. Tvåsamheten som man ska tänka om den är liksom så mycket allting tillsammans, och en mysig grej som sova måste man väl dela då?


Mindre myzig ihopsovning. Foto: Biswaranjan Rout/Scanpix

Kanske är det normen att par bör sova ihop som gett att ihopsovning är så intimt (eller uttrycket sleep with som ord för att ha sex). Till den grad att även de mest hårdnackade predikarna av att sexuell otrohet är det värsta av allt kan uppleva det som nästan lika illa med ett helt hångel- och könsgrabbarfritt ihopsovande med fel person. ”Alltså vi sov inte, höhö”-skämtets motsats, ursäkten ”Men vi sov ju bara!”, blir plötsligt helt verkningslös. Dock att fler borde ha lite platoniskt ihopsovande.

Kommentarer inaktiverade.