Håll tyst, tack


Håll tyst som en mimare, tack! Foto: AP/Scanpix

Finns det något jag skäms för mer än att ha haft affär bakom ryggen på en flickvän så är det att jag också utsatt vänner för situationen att veta om detta men inte kunna säga något. Därför är det trevligt att till och med Eva Rusz väljer att främst påtala för kvinnan som ber om råd i Aftonbladet, för samma situation, att det faktiska problemet är hur hon mår av att veta om sin väns otrohet mot mannen.

Det finns ingen universell sanning om man ska berätta eller inte om en otrohet, många vill nog inte ens veta, men det är definitivt både dålig hyfs och egoistiskt att dra in andra i ens personliga drama utan att de har en chans att värja sig. Det är viktigt att kvinnan i fallet kan få sin vän att förstå detta.

Behöver man vänner att be om råd eller avlastning bör man alltså ha en överenskommelse sedan innan om vad som är okej att prata om. Det kan vara direkt uttalat eller via praxis, och lita då inte på att man alltid ”talat om allt” för det lovar jag att man inte vet förrän skiten kommit farande. Ett anförtroende är inte bara en gåva.

Trevligt, som sagt, att bli överraskad av redigt svar i AB. Men synd, därför, att Rusz inte kan hålla biologistnerverna under kontroll utan likförbannat måste flumma iväg med stereotypiserande bonusutsagor som att ”män har affär medan kvinnor skaffar ny partner via otrohet”. Löjligt, också, då själva frågans exempel illustrerar ett rakt motsatt fall.

Kommentarer inaktiverade.