In ska man?

Måndagsfrågan om first time kiffing troubles.

Jag är 20 år och lever i ett distansförhållande sedan ett halvår tillbaka. Vi ses varje/varannan helg. För en knapp månad sedan låg vi med varandra för första gången. Han är min första, men jag är inte hans. Jag var nervös innan och det är därför jag ville vänta så länge. Nu är det så att vi fick avbryta eftersom det gjorde så ont. Detta har gjort mig livrädd, dels för om det skulle vara något fysiskt fel och dels för att jag ska komma in i en ond cirkel, rent psykiskt, om det skulle göra ont även vid andra försöket. Jag vill därför inte ha vaginalt sex med honom. Han är väldigt förstående, men varje gång vi har sk ”förspel” så slutar det med att han frågar hur det känns, om jag vill, om jag känner mig redo etc. Detta pressar mig. När jag säger nej så accepterar han det, men frågar ofta varför. Jag har blivit väldigt rädd för att han ska lämna mig pga det uteblivna sexet. Är väldigt tänd på honom och vill verkligen egentligen, men just nu vill jag helt ärligt mest för hans skull, så att han inte ska tröttna på att vänta. Är det ok att lämna någon pga en sån här sak? Ska jag gå med på att prova igen, fastän jag helst skulle vänta, för att han ska ”få sitt”?

/Anna

Jag tror först och främst att du kan utesluta att det skulle vara något fysiskt fel på dig. Jag vill inte mena att det måste göra ont för alla, men du är ju inte ensam om att få problem första gången/gångerna man ger sig på penetration. Då frågan kom till mig genom ett öppet kommentarsfält har detta redan bekräftats, när signaturen T-Anna via kommentarerna ger svaret:

[…] Fan så irriterande att man inte får veta det någonstans, men KIF-sex* måste också läras. Det gör kanske inte alltid jätteont, men jag har inte träffat en enda person som inte haft ngn form av problem när det är första gången för tjejen. Den delen går över när man vant sig vid hur det ska kännas och är tillräcklig kåt. Det är key: han ska inte sticka in någonting innan du känner att det är absolut nödvändigt för din fortsatta existens. […] Om han är en någorlunda hyfsad människa lämnar han dig inte, sticker han för att han inte får stoppa in den är han dum i huvudet och good riddance. Det låter enkelt, och det är det förstås inte alls, men vill du verkligen ha ett förhållande med en människa som inte bryr sig om att han trycker på obehagsknappar? […] Gå aldrig med på något du inte känner att du vill; det finns ju massor av andra former av sex som inte är penetration.

T-Anna har rätt i att du ska vara den som ber honom om penetrering. Det är inte ett allmänt krav vid varje kuk i fitta, men i kontexten att du är nervös på det här sättet är det ett självklart råd. Du är nog tyvärr redan inne i den där onda cirkeln, men det behöver inte vara så allvarligt än.

Däremot är jag inte övertygad om att det är nog att man känner sig ”tillräckligt kåt” – har man fått en låsning av nervositet är det inte bara kåthet det hänger på, vilket jag tidigare varit inne på vad gäller killar och erektion. En grundförutsättning för att alls ligga är det förstås ändå att vara kåt, så det är inget man ska slarva med för den sakens skull. Som T-Anna uttrycker det angående den fortsatta existensen är det också helt klart en hjälp om man är så jävla kåt att allt annat försvinner, men kanske svårt att uppnå om man samtidigt oroar sig. Vad jag menar är att lusten fortfarande är det viktigaste, men det är viktigt att inte hänga upp sig vid att man kanske inte varit kåt nog innan till den grad att man börjar skuldbelägga sig själv – eftersom det inte är ensam faktor.

Fusktrick som det av T-Anna föreslagna alkohol behöver inte vara helt dumt faktiskt. En första genväg till att bevisa att det inte är nåt fel på dig, vilket kan få dig att släppa rädslan. Om du dessutom vet att du inte blir tillräckligt våt kan glidmedel vara en idé, men man ska aldrig förlita sig enbart på det eftersom glid inte är det enda fittan gör i kif-sex. Kvinnor har också svällkroppar. Men om du är kåt och vill ha penetration tror jag inte det är något att tänka på.

Förutsatt att du är det är ett annat rent praktiskt tips att undersöka om det är lättare i olika ställningar. Till exempel kan du styra själv enklast om du är överst och att du känner kontroll kan nog vara till stor hjälp. Överhuvudtaget är det också väldigt olika hur långsamt och försiktigt man kan inleda penetration beroende på position.

Alltså: Det är inget fel på dig. Du ska vara den som ber honom, tills dess kan ni gå loss på allt annat skönt. Ta gärna kontrollen över penetrationen själv. Och fusktrick är alltid helt ok om fusket är rätt för dig.

Att nån annan ska få sitt är förstås aldrig ett bra motiv till nånting du inte vill, någonsin. Dock kan man fundera på om varje upphört förhållande efter ett sånt här problem verkligen bygger på att killen inte får kuk i fitta, eller om det är själva problematiken och ångesten som blir för mycket. På samma sätt som du blir orolig för vad han ska vilja kanske han blir besvärad av att just hans lust blir ett problem. Fortfarande rätt fegt att banga för det om det är någon man gillar, men att tro att killar dumpar om de inte får knull är bara ännu en sak man lätt slänger sig med som spär på myten att killar alltid, och bara, vill ha in den.

– – –

* KIF = Kuken i fittan dårå. Inte han ödlan i Futurama.

Kommentarer inaktiverade.