Jag ska på Norbergsfestivalen och dansa techno över helgen, drar imorrn. Men det kommer två schemalagda inlägg på Pillow Talk likväl - ett imorgon och ett på fredag, så håll koll där bara. Tills dess måste du förstås läsa Panam och Kim Jong Ill skriva väldigt bra om en jävligt viktig sak. Det är fullt möjligt att jag relaterar i Pillow också nästa vecka.

När man fått sin alldeles egna uppkoppling och inte längre smyganvänder en okänd grannes svaga svaga trådlösa signal, då lever man på riktigt. Klart det fortfarande finns dayjob att tänka på, men detta kan bara vara bra för bloggen. Bloggarna.

Ja förvisso ska jag på Norberg i helgen, men det är ju ändå sån torka på helgerna.

Jag tycker det är helt fantastiskt att man på Kyrkans Tidning inte viker sig för övriga annonsörers gnäll på att en annons för Brüno ligger högst på hemsidan och visar hud. Klagomålen från exempelvis Frälsningsarmén består i att filmen inte följer deras värderingar. Det filmen står för stämmer inte överens med våra värderingar, det är en livsstil som vi inte vi stödjer, säger man därifrån.

Men långt jävla bögstånd på er frälsisar! För det första kan ni förstås ta eran bidness elsewhere (om ni vågar), men i allmänhet har ni jack shit att säga till om vad gäller Kyrkans Tidnings val av annons. Vad övriga annonsörers värderingar är ska inte en tidning, religiös eller inte, behöva ta hänsyn till. För det andra är ni as och homofober - snyggt jobbat att inte ens försöka förklä detta faktum med typ att det är för mycket visad hud eller nåt (”dålig smak” var i alla fall det lite vagare uttalandet av en annan annonsör). Bra timing också, att klaga på det just denna vecka.

Dag Tuvelius är tha man. Skicka blommor tilln.

Jag förra veckan, löst angående “Arenadebatten”:

Pär Ström på GenusNytt i April:

Och så Kajsa Ekis Ekman i DN i måndags (klickbar):

- - -

Det finns en sak som överträffar precis alla dumheter med att försöka positionera sig som underdog och tycka det gör att man har rätt eller whatever. Det är att säga att man har rätt för att alla andra tycker det. Och det är ännu en länk mellan Strömmen och Eken. Herregud så lätt ni gör det för mig.

Jag slipper anmärka själv, Kanalisera har redan gjort det. Här är alltså ännu en sån artikel som Strömmen et al skulle kalla feministisk propaganda när det i själva verket är nothing of the sort och bara tyst med sig.

Visst finns det gränser för hur mycket koll man kan ha, men jag är ändå lite besviken på mig själv för att jag inte kände till Joss Whedons musikalprojekt som han sysselsatte sig med under manusförfattarnas strejk i Hollywood. Djupaste respekt för mannen liksom. Därför var det väldigt fint att jag medan matbrödet bakades i köket genom en diskussion i P3 Kultur fick upplysning om Dr. Horrible.

Det verkar vara i vanlig skruvad Whedon-anda, troligen helt i klass med musikalavsnittet av Buffy (som ju var helt flippat och superkul), om en nästan ond superskurk och en superhjälte i triangeldrama med tycke för samma brud. Musikal som sagt. Låter fantastiskt.

Lite störigt då när programmet gick vidare och man behandlade R. Kellys lika flippade R&B-operett Trapped In The Closet (a must see!), och där Whedon nyss kallats geni kallas Kells bara galen. Är det ändå inte så att båda rör sig i gränslandet mellan seriöst och bara härj? Det ska sägas att jag personligen helt givet tar Whedon mer seriöst också. Jag kan gråta till grejer av dem båda, men Trapped… är ju mest ett härj även i mina ögon. Det är ju inte som dramatiker R. Kelly är ett geni (well, möjligen i ren låtform och utan dvärgar i skåpet då). Det är bara det att det blir så uppenbart att det finns en hel del vikt vid kulturell bakgrund här. Det tycker jag ett ambitiöst program som P3 Kultur kunde tänkt lite på och inte bara tycka Kells är en clown, skandaler till trots.

Anyhoo, jag lär vara right on it att se på Dr. Horrible.

(Länkar till båda serierna finns på programmets sida som länkas ovan.)

Mysterier med en samling människor som är helt dumma i huvudet kommer väl aldrig lösas. Ännu ett exempel ser vi i alla fall i den både människofientliga och direkt ointelligenta artikeln i Aftonbladet som hetsar mot dömda brottslingar.

Jag tror ärligt talat att det inte finns något som är så jävla obehagligt som pöbeln, den riktiga alltså och inte den jag menar när jag fjantar mig om publiken på en klubb. Den som beter sig helt irrationellt vid katastrof, den som bara är en massa i panik och med all mänsklighet kastad överbord. Jag ser typ de hemska flyktscenerna från nyinspelningen av Världarnas Krig (den filmens enda stora behållning). Ursäkta om du tycker jag överdriver, men det är nog det ondaste jag sett på länge i kvällspressen att jag ska förväntas tycka det är fruktansvärt att DÖMDA GROVA BROTTSLINGAR ska få vaccin mot den stundande pandemin (eller?) före hederliga medborgare som inte gjort en fluga förnär (förutom att kanske helt utan att åka dit spöa upp sin fru då, men det är ju inte samma sak). Bara tilltalet “får vaccin före dig” är så jävla vidrigt.

Ironiskt nog eldar det ju på lite människoförakt hos mig. Men i vilket fall är det för det första ett brott mot all etablerad moral att hetsa mot de som sitter inne. För det andra är det ett brott mot all journalistisk heder att få det att framstå som att det bara är mördare av Eklunds kaliber som kommer få vaccinet före den hederlige medborgaren. För det tredje är det fullt rimligt att först vaccinera alla platser där många människor rör sig på liten yta och antagligen är utsatta för hälsorisker generellt utöver The Nu Flu. Sist av allt är det också dags att FÖR HELVETE TA DET LITE LUGNT MED DEN DÄR SJUKDOMEN.

“Vanlig” influensa dödar också. Håll dig frisk på samma sätt som vanligt. Bli frisk som vanligt om du trillar dit. Låt dig inte luras till panik. Det är inte nån jävla superaids eller ebola.

- - -

(Meanwhile på Pillow Talk: Snusktips4u.com!)

- - -

Update: Läs även Isobel i Expressen om detta - det var hon som tipsade.

Jag har faktiskt inte sagt ett pip om Way Out West i år trots att det följt EXAKT samma mönster i år som alltid under våren och sommaren: Ett par namn bokas och jag tänker att Nä fan i sommar ska jag ha råd! fast jag inte är tokpepp på namnen än. Sen börjar det, i samma takt som jag inser att jag så fan heller har råd, dyka upp allt fler bokningar och alla är endast lagom intressanta för mig (medan folk omkring mig flippar). Jag hånflabbar och gläds att jag inte behöver hosta upp pengarna ändå. Sen när det verkligen är uppdagat hur fattig jag är och kommer vara - då jävlar kommer tre-fyre-fem jätteintressanta bokningar (nästan alltid inom “svart” musik) och jag blir tvärsur att behöva missa. Tre år i rad absolut samma process.

Men i år, precis som andra år, är jag räddad av att klubbspelningarna snor åt sig minst tre saker jag gärna går på och eftersom alla som inte kommer in på området kommer till klubbarna före pöbeln så är det plötsligt en glidarposition. Betala inträde är ju liksom inte mer än en vanlig kväll. I år är det i alla fall vrålpepp på Wale.

Eller inte. För nu har de ändrat det och det enda jag kan hoppas på är att det blir samma kväll som Nas så jag pallar stå ut med en endagsbiljett. Jahapp. (Kanske kan nån ordna lista om man har tur.)

- - -

Igår återupptog jag något som jag slarvat bort, nämligen att gå ut på klubb utan att först vara på förfest eller andra lång och bli full. Sist var det absolutism hela vägen och kaffekopp i baren, nu gav jag efter och inhandlade en öl i alla fall. Ändå den billigaste klubbkvällen på länge utan att vara på nån gratislista, och så var det helt safe att cykla hem efteråt utan fyllesneddanden. Colors bjöd också på fina dansgolv, mitt sällskap neggade förstås för untzet på innegolvet, men det är bara att köra så funkar det ändå. Peppen var dock högst när vi på utegolvet alldeles i slutet fick så mycket south att dansa till som jag aldrig hört nån annanstans i stan. Det innebär förstås inte mer än kanske en kvarts ihopmixande av snuttar från What you know, Stay Fly, Hustlin, Big Pimpin etc, men jag trodde verkligen inte att man hörde sånt på dansgolven alls här. Mycket trevligt. Ja och så var det ju i slutet så alla irriterande jävlar som hoppar in i en hade dratt redan.

På frågan om varför vi inte fått till nån internetuppkoppling här hemma än skulle ComHem vilja svara: Njaaee det är ju skickat och klart va. Till Jovannas adress. Värmegatan.

De jävla dumskallarna har alltså, trots att Joven uppger vår nya adress och ingen annan i beställningen, tyckt att det är en god idé att koppla in och skicka kalaset till förrförra lägenheten, som hon inte bott i på över ett år. Way beyond all eftersändning och kontakt med nuvarande hyresgäst. Ba vadå du fanns ju i systemet liksom. Enklast att sända paket till en adress som registrerades hos oss för typ 5 år sedan…

Mysteriet som kvarstår är alltså precis hur dumma i huvet de är.

Varje dag får jag mail på n24-mailen där det står lite statistik på typ alla skribenters artiklar. Mina stats är väl sådär fina, men jag är inte missnöjd. Chockades däremot idag av att Organismen hade så in i helvete många clicks, men så läste jag senaste inlägget och tittade på hans typ semesterbilder från Amsterdam och N.Y. och förstod precis varför. Ågren är så jävla rolig. Hans bildspel förtjänar ännu fler läsare.

På hans blogg finns även en rolig pseudobeef med anledning av ett mail publicerat som Mange Schmidt har, eller inte har, skickat till honom. Ett mail om typ sluta fred, och Organismen häcklar det. Finns även lite uppföljning på historien i På Stan-bloggen men jag orkar inte snoka upp länken. Speaking of beef dock - i min egna Pillow Talk lanserar jag idag traditionen Onsdagsbeef, och redan i första delen blir det aggressivt när Caroline Dahlman får sitt väl förtjänta blodkött i fejan.

(Ja, det skulle vara särskrivning där.)